Federalism är vårens läskigaste ord
Sannfinländarna ser EU-valet som en omröstning om federalism. De andra partierna håller inte med. EU har redan vissa drag av en federal stat, men Europas förenta stater är inte ett troligt framtidsscenario.
Vårens EU-val är en omröstning om en europeisk förbundsstat, säger Sannfinländarnas kampanjchef Pekka M. Sinisalo.
– De ledande maktpartierna förnekar det, men så är det.
Enligt Sinisalo är bankunionen ett steg mot en federal stat och i tur står medlemsländernas gemensamma ansvar för skulderna. Sannfinländarna anser att länder som skött sin ekonomi inte ska tvingas ta ansvar för andras lån.
De andra partierna vägrar att ta skurkrollen i Sannfinländarnas federalismsaga. Socialdemokraternas partisekreterare Reijo Paananen tror inte att federalism blir ett viktigt tema i valet. Johan Johansson, partisekreterare för Svenska folkpartiet, säger att pratet om federalism är ett populistiskt försök att förenkla den politiska diskussionen.
Negativt ord
Enligt Teija Tiilikainen, direktör för Utrikespolitiska institutet, uppfattas ordet federalism väldigt negativt i Finland.
– Begreppet är främmande i vår kultur och kan användas för att skrämma upp folk.
Några enskilda kandidater från Samlingspartiet eller SFP kanske kommer att använda ordet i positiv ton i sina kampanjer. Inget parti vill dock stämplas som en naiv anhängare av djupare integration. Därför är det troligt att de undviker f-ordet.
EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso har däremot konstaterat följande i sitt linjetal hösten 2012:
– Låt oss inte vara rädda för orden; vi måste gå mot en federation av nationalstater. Det är vad vi behöver.
Federalism redan i dag
Teija Tiilikainen säger att EU redan i dag har många federala element.
– Den inre marknaden och territoriet utan gränser hör mer ihop med en federation än med internationella organisationer.
Sedan eurokrisen började har EU fått mer makt i den ekonomiska politiken. Teija Tiilikainen vill ändå inte kalla utvecklingen för federalism utan hellre djupare integration. Hon tror inte att vi sett slutet på den ännu.
– Hela den penningpolitiska makten har överförts till EU-nivå medan man behållit så gott som hela den ekonomiskpolitiska makten hos medlemsstaterna. Där kan man se nya steg mot en fördjupad integration, säger Tiilikainen.
Hon ser små steg mot en djupare integration också inom andra områden, som försvaret och invandringen.
Inte före 2019
Det finns två konkreta möjligheter för en ändrad arbetsfördelning i EU inom de närmaste åren, skriver Pekka Nurminen, chef för EU-parlamentet i Finland, i sin blogg.
För det första ska man besluta om de ändringar som gjorts under eurokrisen ska bli en bestående del av EU:s fördrag. Det gäller bland annat stabilitetsmekanismen, kommissionens kontroll över den ekonomiska politiken i medlemsländerna och Europeiska centralbankens befogenheter.
Det är alltså regler som redan tillämpas. Nurminen tror ändå att det blir svårt att skriva in dem i fördraget. Enligt honom är det osannolikt att så sker före 2019 då det återigen är val till EU-parlamentet.
För det andra kräver Storbritannien att medlemsländerna ska få tillbaka makt från EU. Om landet inte får sin vilja igenom finns det en risk för att det lämnar EU.
Fler har en åsikt
Läget är alltså följande: EU har fått mer makt under de senaste åren. Bland annat kommissionens ordförande talar för federalism. Experterna är ändå eniga om att Europas förenta stater är en mycket osannolik utveckling eller ligger långt borta i tiden.
Vilken betydelse har egentligen vårens EU-val för utvecklingen?
– En stor betydelse, säger Emilia Palonen, forskare vid Helsingfors universitet. Enligt henne kan EU-parlamentarikerna sakta ner eller stoppa integrationen.
Det gör de inte, säger i sin tur Teija Tiilikainen.
– De EU-kritiska partierna får inte majoritet i EU-parlamentet. Att de skulle påverka hela EU:s riktning tror jag är för mycket att säga.
I dag har allt fler finländare och européer en åsikt om EU. Enligt Tiilikainen har de EU-kritiska rösterna blivit starkare, men det finns också en stark EU-vänlig rörelse.
Federalism – ett spöke?
• En federal stat eller förbundsstat är en suverän stat som består av delstater med varierande självständighet. Bland annat USA, Tyskland och Österrike är förbundsstater.
• En internationell organisation består av självständiga stater. FN är ett exempel på en internationell organisation.
• Forskarna anser att EU är ett specialfall med kännetecken av både förbundsstat och internationell organisation.
• Federalister vill se EU utvecklas mer i riktning av en förbundsstat. Guy Verhofstadt, som tillsammans med Olli Rehn är de europeiska liberalernas toppnamn vid EU-valet, anses ofta vara den främsta federalisten i EU.
• Euroskeptiker anser ofta att EU i smyg håller på att utvecklas till en federal stat.