Rubeln är rekordbillig
Rubeln är nu på den lägsta nivån någonsin hittills i modern tid.
Noteringen från i fredags visar att en euro motsvarar 47,75 rubel.
– Rubelns värde är historiskt lågt. Värdet är lägst hittills om man ser på siffrorna sedan början av 1992 då rubelns värde började noteras på valutamarknaderna, säger Vesa Korhonen, forskare och ekonom på Bofit, Finlands Banks forskningsinstitut för transitionsekonomier.
Korhonen säger att rubelns låga värde beror både på inre och yttre faktorer. Rysslands ekonomi har i ett par år varit relativt svag eftersom olje-, gas- och metallpriserna inte har stigit under de senaste tre åren.
Ryssland har dessutom påverkats av problemen i Europa och USA, efterfrågan på ryska råvaror är sämre än tidigare. Investeringsutvecklingen i landet har varit dålig. Energisektorn och de stora ryska statsföretagen gjorde färre investeringar i fjol.
Enligt Korhonen strömmar kapital ut ur landet. Den främsta orsaken till kapitalflykten är läget i landet, men också den internationella finansmarknaden.
– USA:s centralbank stimulerar inte ekonomin lika massivt som tidigare med att stödköpa statsobligationer. Det finns mindre pengar i omlopp. I ett sådant här läge brukar internationella investerare flytta sina placeringar från randområden, som bedöms mera riskabla, till tryggare satsningar. Därför har de så kallade tillväxtländerna, dit också Ryssland hör, känt av en kapitalflykt, säger Korhonen.
När rubelns värde har sjunkit har också småsparare och större ryska placerare växlat rubel till euro eller dollar, av rädsla för en växande inflation.
Enligt Financial Times har tidningspressen i Ryssland har gått ut med rådet att 30–40 procent av besparingarna borde vara i euro eller dollar.
En svag rubel är på kort sikt en dålig nyhet för finska företag som exporterar till Ryssland. Dyrare produkter har sämre åtgång. Men frågan är om det finns speciellt många ryskproducerade varor som konkurrerar med de importerade. I många fall finns det inte. Mejerijätten Valio har i praktiken endast utländska konkurrenter på den ryska marknaden. Alla kämpar med samma problem när rubelns värde sjunker.
Enligt Korhonen borde sådana finska företag ha en fördel som har produktion i Ryssland och som har relativt stor inhemsk insats i sin produktion.
– På lite längre sikt kan en devalvering av rubeln dessutom vara en bra sak för den ryska ekonomin. Den ekonomiska tillväxten tar fart och då ökar köpkraften igen, säger Korhonen.