Eurokrisen har försvagat demokratin
De nya reglerna som upprättats efter eurokrisen är varken tydliga eller förståeliga. Som en följd av krishanteringen har demokratin i Europa försvagats, skriver två finländska forskare i en ny bok.
Stämningen i Helsingfors universitets huvudbyggnad var akademiskt diskret, men budskapet var kritiskt.
Professor i rättsvetenskap Kaarlo Tuori och hans brorson, forskaren Klaus Tuori presenterade i går sin nya bok The Eurozone Crisis: A Constitutional Analysis.
Kaarlo Tuori konstaterade att eurokrisen lett till en mängd nya lagar och regler, bland annat de så kallade sixpack och twopack.
– Man kan hävda att de står i konflikt med rättsstatens princip om att normerna ska vara tydliga och förståeliga. Till och med en lärd jurist har väldigt svårt att hitta fram i den där djungeln.
Författarna anser att Europeiska centralbankens nya roll är problematisk ur konstitutionell synpunkt. ECB:s officiella uppdrag är att hålla inflationen i styr, men under eurokrisen har den fått mycket mer makt utan att fördraget ändrats.
ECB borde vara objektiv, inte fatta politiska beslut, säger Kaarlo Tuori.
– När banken dras in i politiskt beslutsfattande borde man också efterlysa dess demokratiska legitimitet och ansvar. Samma diskussion borde vi ha om EU-kommissionen, framför allt om Olli Rehns butik.
Enligt Tuori var det aldrig meningen att blanda ihop ekonomisk och politisk makt på det sätt man gjort under eurokrisen.
EU har också frångått sin egen regel om att medlemsländerna själva ansvarar för sina skulder.
Ökad nationalism
Eurokrisen har haft en del positiva konsekvenser för demokratin, anser författarna. Bland annat har medborgarnas kunskaper om EU ökat betydligt.
Slutsatsen är ändå att eurokrisen har försämrat förutsättningarna för demokratin i Europa. Delvis beror det på hur man har hanterat krisen.
Enligt författarna hade det varit bättre att finansiera krisländerna ur EU:s gemensamma budget, inte ur medlemsstaternas budgetar. Nu har man skapat stora motsättningar mellan länderna, vilket har lett till ökad nationalism.
På plats vid universitetet var också ett av de främsta föremålen för kritiken, ekonomikommissionären Olli Rehn, som ansåg att kommissionen valt rätt väg under svåra förutsättningar. Att låta Grekland gå i konkurs hade enligt honom lett till en ekonomisk krasch och djup depression i hela EU.
– Sedan finns det de som anser att vi borde ha följt fördragen till punkt och pricka. De äldre finländska ekonomerna som var med vid Maastrichtförhandlingarna tänker ofta så. Men det var Maastrichtfördraget som inte höll i samband med krisen. Man får vara nostalgisk men man ska inte vara naiv, säger Rehn.
Enligt Rehn har hanteringen av eurokrisen varit lyckad. Euroområdet har inte fallit sönder och ekonomin har inte drivits mot en djupare depression.