Nya klimatpolitiken går industrins väg
Industrin är nöjd och miljörörelsen besviken när EU stakar ut klimatpolitiken till 2030. Utsläppen ska strypas rejält, men kommissionen tänker inte diktera hur det ska ske.
Kommissionen föreslår att EU minskar sina klimatutsläpp med 40 procent till 2030 medan andelen förnybart ska nå minst 27 procent. Det är steget industrin har väntat på för att kunna planera investeringar på sikt.
– Budet är i linje med EU:s långsiktiga mål på 80 procent till 2050, väntat och välkommet, säger direktör Jukka Leskelä på Energiindustrin.
Dagens besked föregicks av en tuff kamp i kommissionen där klimatkommissionären Connie Hedegaard förespråkade 40 procent medan andra skulle ha nöjt sig med 35.
– 40 procent är ett hyggligt, realistiskt och ambitiöst mål till 2030. Det möjliggör också att EU spelar en ledande roll på vägen mot klimatkonferensen i Paris 2015, sade hon på en presskonferens i Bryssel.
Samtidigt protesterade miljörörelsen utanför kommissionens högkvarter. Demonstranterna anser att utsläppen borde strypas betydligt mer för att påverka klimatförändringen. De kritiserar också beslutet att 27 procent förnybart gäller "på EU-nivå" men inte binder enskilda länder.
Enligt miljöminister Ville Niinistö (Gröna) är 40 procents utsläppsminskning inte i linje med vad klimatforskningen säger behövs för att bromsa klimatförändringen till 2 grader.
– Målet är bättre än inget alls, men i brist på andra styrmedel otillräckligt också för att gynna investeringar i ren energiteknik. Det måste vi diskutera mellan regeringarna och i vår regering.
"EU förlorar sju år"
Kommissionen försöker rädda klimatpolitikens viktigaste styrmedel, EU:s system för utsläppshandel (se faktarutan), men avvaktar ändå till 2021.
– Vi måste få upp priset på koldioxidutsläpp nu och inte 2021. EU förlorar sju år, säger Niinistö.
Eftersom 40-procentsmålet är det enda bindande menar Niinistö att man borde ha lagt ribban högre. Statsminister Jyrki Katainen (Saml) är desto nöjdare med att slippa dubbla bindande mål.
– Kommissionen har omfattat Finlands ståndpunkt att vi med ett enda bindande mål ska nå de viktiga klimat- och energipolitiska målen så kostnadseffektivt som möjligt, säger han.
Jukka Leskelä anser att dubbla bindande mål till 2020 har skapat en subventionspolitik för den förnybara sektorn som rubbat marknaden.
– Uträkningar visar att andelen förnybart kommer att öka till ungefär 27 procent om utsläppsmålet läggs vid 40 procent, automatiskt och kostnadseffektivt. Det är bättre att ha ett tydligt mål och fler medel att ta sig dit, säger Leskelä.
Dyrt med dubbla mål
Leskelä tror inte att investeringstakten i energiteknik för förnybart kommer att sacka efter.
– I en del länder har investeringstakten varit snabbare än önskat, och notan har blivit riktigt dyr. För Finlands del har skogsbiomassan redan vuxit till sig och vindkraften kommer som följande, säger han.
Enligt Leskelä har dubbla bindande mål lett till satsningar på förnybart som inte varit kostnadseffektiva. Det har öppnat för att bränna kol i stället för gas.
– Och det kan aldrig ha varit meningen med klimatpolitiken.
Leskelä säger också att Finlands energipolitik är stabil och inställd på att bli så gott som koldioxidneutral till 2050. EU:s nya besked rubbar inte finska cirklar.
– Visst är det nya EU-målet tufft, men än så länge siktar vi på 20 procent till 2020 både i fråga om utsläpp och förnybart. Sedan får vi se hur vi går vidare, säger miljödirektör Maiju Westergren på Helsingfors Energi.
Påverkar det nya EU-målet era kraftverksinvesteringar?
– Nej, vi är förberedda. Nästa år får fullmäktige avgöra om vi ska satsa på Nordsjö eller rusta upp på Sundholmen och Hanaholmen.