Rymdsonden Rosetta vaknade
Efter 31 månader i dvala kom den efterlängtade signalen. Rymdsonden Rosetta vaknade som planerat. Nu börjar den svåra delen i uppdraget – att få sonden att följa en komet.
Kometjägaren Rosettas resa har varit lång.
I mars 2004 sköts rymdsonden upp från Franska Guyana. Sedan juni 2011 har den varit i dvala för att spara energi.
Klockan 12 finsk tid måndagen 20 januari väcktes Rosetta.
Enligt Europeiska rymdstyrelsen ESA kunde en signal från Rosetta väntas kring 19.45, men då hände inget.
Men till slut bröt ett stort jubel ut i europeiska rymdkontrollen Esocs anläggning beläget i tyska Darmstadt. Signalen från Rosetta hade kommit.
– Nu är det upp till oss att köra den till kometen, sade Andrea Accomazzo vid Esoc, rapporterar The Guardian.
Svenskt intresse
– Visst var det nervöst. Det kunde ju ha hänt någonting, den kunde ju ha krockat med en liten stenklump, säger forskaren Anders Eriksson vid Institutet för rymdfysik vid Uppsala universitet, till TT.
Ombord på Rosetta finns flera svenska vetenskapliga instrument. Anders Eriksson och hans kollegor följde dramat från Uppsala.
Signalen från rymdsonden var bara ett första steg.
– Det här är som en bebis som skriker, men vi vill ju få några ord från den också.
– Det blir intressant att höra från ESA de närmaste dagarna när de börjar få ut någonting av det som kommer från rymdfarkosten, säger Anders Eriksson.
Nu börjar ett arbete för att kontrollera så att alla instrument ombord fungerar som de ska.
Målet med hela expeditionen är att undersöka kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Den rör sig mellan Jupiters och jordens banor.
Följa kometen
I maj ska sondens bana ändras så att Rosetta slår följe med kometen.
– Lyckas man med det, det är den enda kritiska grejen som är kvar, då kommer man att komma fram till kometen, säger Eriksson.
Om allt går planenligt ska sonden i augusti ha kommit så nära som tio kilometer så att den sakta kan cirkla runt kometkärnan.
I november blir det ett nytt drama. Då ska Rosetta sända ner en landare på kometen.
Anders Eriksson säger att den praktiska nyttan av uppdraget är liten.
– På lång sikt är det däremot bra att veta vilken värld vi lever i, säger Anders Eriksson.
Förhoppningen är att Rosetta ska ge ökad kunskap om kometer och hur vårt solsystem kom till.
– När det gäller kometer är det här det absolut största. Man kommer kunna följa samma isklump under mer än ett år. Det går ganska bra att komma nära en komet och flyga förbi men att verkligen smyga ikapp och till med sätta ned en landare på den för att följa kometen – det är något helt nytt.