NSA-skandal kan ge gränser på nätet
Amerikanska NSA:s massövervakning kan leda till internets död — eller åtminstone till undergången för det fria nätverk som vi lärt oss att älska. Men expertisen är delad i sina framtidsscenarier.
USA:s ledande ställning som internets vaktchef, bland annat via det USA-baserade styrorganet Icann, är ohållbar efter avslöjaren Edward Snowden, anser en del experter.
Efter hans avslöjanden om underrättelsetjänsten NSA:s övervakning och datainsamling är det inte bara regimer som Kina, Nordkorea och Iran som med sina inhägnade och styrda subinternet hotar ett fritt och öppet internet.
Nu har stater som Brasilien, Tyskland och Indien börjat debattera behovet av separata, nationella nätverk. Men det handlar inte i första hand om att skydda privatsfären utan om att finansiella och politiska intressen anses behöva bättre skydd.
Fruktar splittring
Bland dem som förespråkar ökad avgränsning kan nämnas Tysklands regerande kristdemokrater som tidigare i veckan hotade att stänga USA ute från betalningsorganisationen Swift om inte spionaget på allierade får ett slut.
Mikko Hyppönen, forskningschef på datasäkerhetsföretaget F-Secure och debattör på området, är en av dem som fruktar denna "balkanisering" — splittring och nya gränser— som skulle kunna ta död på vad han kallar nätets "vänskapliga samexistens".
– Vi är på väg in i en tid när gränserna får betydelse igen. De senaste 20 årens Utopia är över. Efter alla avslöjanden börjar folk fundera just på var servrarna står, var programvaran kommer ifrån och vilka lagar som gäller. En sorglig utveckling, säger han.
Andra är mer optimistiska om det fria internets framtid, som Andreas Halvarsson, IT-expert på EY, tidigare Ernst & Young.
– Självklart har NSA-avslöjandena påverkat utvecklingen. Men det handlar mera om att både myndigheter och företag måste vara beredda att ta ett större ansvar för människors säkerhet på nätet, säger Halvarsson.
Helig ilska
– Jag tror inte att vi kommer att se fler begränsningar. Jag har också svårt att se hotet om en balkanisering och tror mera på att saker som kryptering, det vill säga en teknikutveckling som — driven av marknadens krav och behov — kommer att hitta en väg som inte leder mot sönderfall.
Hyppönen däremot drar paralleller till de värsta dystopier:
– George Orwell var en optimist. I boken 1984 var det värsta han kunde tänka sig en dubbelriktad tv där apparaten såg den som tittade. Vad vi har i dag är långt, långt värre och man kan säga att vi redan upplever ett "worst case scenario".
Det borde finnas mer av helig ilska bland vanliga användare, anser han.
– Problemet är att vanligt folk inte är arga. Vi är förvirrade, känner oss maktlösa. Vi borde kräva en politisk förändring och politiskt tryck på flera länder, främst USA, för att få stopp på den totala övervakningen.