Nio faktorer fällde Anneli Auer
Två domare anser att Anneli Auer bör dömas till livstid för mordet på sin make, den tredje att hon ska frias eftersom det inte går att utesluta att någon utomstående befann sig i lägenheten.
Domstolen i sin helhet anser att åklagarens argument väger tyngre än försvarets och dömer Anneli Auer till livstids fängelse för mordet på maken Jukka S. Lahti i december 2006.
Rösterna i domstolen föll 2-1.
Majoriteten i tingsrätten är övertygad om att ingen utomstående person befann sig i bostaden när mordet skedde. Därför är enda möjligheten att Anneli Auer utfört dådet.
Hon döms också att betala skadestånd till parets barn.
Auer avtjänar just nu ett 7,5 års fängelsestraff för grovt sexuellt utnyttjande av barn. Hon mottog beskedet om den nya domen i fängelset.
Åklagare Jarmo Valkama målade under den långa processen i höstas upp en bild av två makar som gled isär på grund av olika värderingar. Den ödesdigra natten mot den 2 december 2006 kulminerade grälet i handgripligheter då parterna tillgrep kniv och vedträn.
Enligt åklagaren trodde sig Auer ha dödat maken, men när hon ringde upp nödcentralen märkte hon att han levde. Hon ska, enligt åklagaren ha fullbordat dådet medan äldsta flickan stod i telefonkontakt med nödcentralen.
Försvaret har konsekvent hållit fast vid att en utomstående gärningsman slog in glasdörren och anföll Jukka S. Lahti när paret låg och sov. Auer säger sig ha gått emellan de stridande, men flydde efter ett knivhugg.
Domstolen räknar upp nio argument som talar för att ingen utomstående fanns i bostaden. Man hittar bara två argument som talar för en utomstående gärningsman.
De två argumenten är Auers egen berättelse och den äldsta dotterns vittnesmål om att hon såg en skepnad avlägsna sig från bostaden.
Argumenten som domstolen anser att visar på hennes skuld är:
1. Bandupptagningen från nödsamtalet där man inte kan höra att någon utomstående rör sig i lägenheten eller söker sig därifrån.
2. Barnens observationer.
3. Tidslinjen som inte stämmer överens med Auers berättelse.
4. Rekonstruktionen som visar att hon inte kan ha rört vid maken såsom hon påstår.
5. Avsaknaden av glassplitter på Auers t-shirt.
6. Offrets blod på hennes t-shirt.
7. Auers händer som är rena när polisen kommer, trots att telefonluren är blodig.
8. Avsaknaden av spår på tomten.
9. Avsaknaden av bruna fibrer på Auers t-shirt som enligt utredarna borde ha funnits på den.
Tredje gången
Anneli Auer dömdes första gången för mordet i samma tingsrätt 2010. Följande år friades hon av Vasa hovrätt, som ansåg att det kvarstår en avsevärd misstanke om att någon utomstående kan ha begått gärningen.
Åklagaren överklagade till Högsta domstolen som återförpassade hela fallet till tingsrätten. Motiveringen var att det tillkommit nya bevis.
Det viktigaste nya elementen när fallet igen började nystas upp i tingsrätten i augusti i år var de yngsta barnens berättelser. I dem framkom bland annat att Auer talat om mordet och övat inför det.
Åklagarna ansåg sig också ha hittat motivet: paret hade glidit ifrån varandra, Auer var våldsbenägen och maken var rädd för henne.
En ny blodspårsundersökning som talade mot Auer presenterades också.
I sin slutplädering medgav åklagare Jarmo Valkama att inget enskilt bevis fäller Auer, men att de sammantaget pekar på hennes skuld.
Auer överklagar
Anneli Auer tänker överklaga morddomen, säger hennes advokat Juha Manner. Enligt honom är det alldeles klart att domen överklagas.
Manner säger att Auer är mycket besviken över tingsrättens dom.
Auer fick beskedet om domen per telefon av sin advokat.