Sorkinvasion väntas i södra Finland
Skogssorkarna har blivit fler i skogarna och på åkrarna i södra Finland. Efter några lugna år väntas också antalet fall av sorkfeber skjuta i höjden.
– Nu på hösten har sorkbestånden i söder tydligt börjat öka. Kulmen torde infalla nästa höst och i Lappland och nordöstra Österbotten väntas den infalla 2015, säger Heikki Henttonen, professor i skogsdjursvetenskap vid Skogsforskningsinstitutet.
Registret över smittsamma sjukdomar vid Institutet för hälsa och välfärd visar att fallen av sorkfeber klart har ökat sedan maj.
Fram till mitten av oktober fanns det redan över 620 säkerställda sjukdomsfall. Sorkfebern var mest utbredd i norra och södra Savolax samt i sjukvårdsdistrikten för Helsingfors och Nyland och Mellersta Finland.
Det har också förekommit ganska mycket sorkfeber i Birkland, Norra Karelen och Norra Österbotten. Längst i norr har bara några fall noterats och på Åland inte ett enda.
- Sorkfebern är en sjukdom som angriper njurarna och orsakar hög feber och ibland blödningar i huden.
- Den orsakas av puumalaviruset, som påträffades i Finland 1979.
- Människor smittas genom damm från skogssorkens avföring. Infektionen börjar i lungorna och sprids via blodet.
- Uppskattningsvis fem procent av finländarna har antikroppar mot puumalaviruset.
- De som haft sorkfeber blir immuna mot sjukdomen och får den aldrig på nytt.
- Benägenheten att insjukna i svår sorkfeber är ärftlig.
- Trots att många är rejält sjuka tillfrisknar nästan alla utan kvarstående men. I Finland har över 25 000 människor haft sorkfeber på 20 år. Ett tjugotal har dött i sjukdomen.
- Sorkfeber har inte påträffats hos husdjur men det finns inte tillräckligt med forskning på om det smittar till djur.
- Källa: Metla.
Satsa på musfällor
Det är bara skogssorken som sprider sorkfebern. Sorkarna själva blir inte sjuka av det puumalavirus som de bär på. Vanligen börjar sjukdomsfallen öka några månader efter att sorkbeståndet börjat växa.
Viruset sprids när människor andas in damm från sorkarnas avföring. Risken är störst till exempel på sommarstugor, i lider och skjul som sorkar kan ta sig in i. Viruset överlever några veckor i rumstemperatur och ännu längre i kyla.
– Febertoppen brukar börja i oktober och fortsätta in i januari. Epidemin påverkas också av vädret. Under varma höstar söker sig sorkarna inte till uthusen, medan hård köld innan det kommit snö sätter dem i rörelse.
– Ett gammalt knep är att ha kvar musfällorna och fånga sorkarna innan de slår läger i byggnader, säger Henttonen.
Under vintern 2008–2009 med rekordmycket sork insjuknade omkring 4 000 finländare. Samma vinter åt sorkarna upp stora arealer med plantskog och orsakade skogsägarna ekonomiska förluster på 20 miljoner euro.
– Nästa vinter kan det uppstå lokala skador men de största sorkskadorna torde komma först om ett år.
För de sorkätande ugglorna är de växande bestånden förstås positivt. Henttonen gör bedömningen att näringssituationen kommer att vara bättre för ugglorna nästa vår än den var i våras.
Rättelse: Skogssorken orsakar sorkfeber
I en artikel publicerad på hbl.fi den 3 november 2013 under rubriken "Sorkinvasion väntas i södra Finland" fanns ett fel. På ett ställe i artikeln påstods felaktigt att det är åkersorken som kan orsaka sorkfeber.
Så är inte fallet, utan det är skogssorken som kan smita människan med sjukdomen.
Felet är nu rättat.
Det har gått 20 år sedan HBL tog steget in på Internet – nu lanseras den fjärde större förnyelsen av...
Transparens är viktigare än objektivitet, säger forskare Vilma Luoma-aho.
Graffitikonsten som pekade ut Vandabossar plockades ned och därmed gick staden från en pinsamhet till en annan.
