Ett friskt hjärta skyddar hjärnan
Varje dag får nästan 40 finländare en hjärninfarkt. En vanlig orsak är en blodpropp som åkt i väg från hjärtat och ställt till det i hjärnan. Genom att veta om man har hjärtflimmer eller inte kan man förebygga problemet.
Förmaksflimmer, alltså en av de vanligaste rytmstörningarna i hjärtat, misstänks allt oftare vara boven i dramat när någon drabbas av en infarkt i hjärnan.
Förmaksflimmer betyder att det blivit oordning på de elektriska impulserna i hjärtats förmak. Följden är att hjärtats pumpningsfunktion försämras och blodflödet i förmaket inte längre är lika snabbt som i ett friskt hjärta. Med sämre blodströmning ökar sedan risken för att blodet klumpar ihop sig och när klumparna åker vidare från hjärtat, upp i hjärnans artärer, bildar de proppar som täpper till syretillförseln i hjärnan och leder till att hjärnvävnad dör.
Förmaksflimmer är delvis ett dolt problem eftersom alla som har det inte vet om det.
– Det lönar sig att misstänka förmaksflimmer om man plötsligt blir väldigt andfådd av att göra helt vanliga saker, om hjärtat ofta bultar snabbare än vanligt eller om pulsen är ojämn. Ett annat tecken är att blodtrycksmätaren inte går med på att mäta trycket eller meddelar om rytmstörning, säger Juhani Airaksinen, professor i kardiologi vid Åbo universitetscentralsjukhus.
Airaksinen uppmanar till regelbunden pulsmätning.
– Att mäta sin puls är inte detsamma som att ställa en säker diagnos, men ett sätt att fånga en del av de dolda fallen, de 25–30 procent av förmaksflimren som inte gör väsen av sig på annat sätt, säger han. Vid vila ska en normal puls ligga mellan 60 och 80 slag per minut. Vid förmaksflimmer vägrar pulsen marschera i takt. I stället kan den rusa i väg och vara ojämn.
När förmaksflimret fångats upp och diagnostiserats är det ofta medicinering med bloduttunnande läkemedel som gäller. Så förebygger man blodproppar som annars kunde leda till hjärninfarkt.
Hjärninfarkter och andra störningar i hjärnans blodcirkulation antas öka i framtiden i takt med att befolkningen åldras. Samtidigt oroar sig neurologerna i dag över att strokefallen kryper ner i åldrarna.
– Var fjärde strokepatient är i arbetsför ålder och fallen ökar oroväckande mycket. Vi väger allt mer, har allt oftare diabetes och motionerar allt mindre och de faktorerna misstänks ligga bakom ökningen, säger docent Jukka Putaala vid neurologiska kliniken vid Helsingfors universitetscentralsjukhus.