Vattnet porlar under öknen i Kenya
Vattenreservoaren under de torra och heta slätterna intill Turkanasjön kan betyda slutet på hungersnöden i området. Men risken för att det i stället blir utomstående som gör pengar på vattnet är stor, varnar forskare.
Det har kallats en lottovinst för Kenya, det gigantiska vattenfyndet under Turkanas uttorkade betesmarker. Potentiellt kan de underjordiska reservoarerna med sina 200 miljarder kubikmeter vatten trygga hela landets vattenförsörjning i minst sjuttio år framåt. Upptäckten gjordes av det fransk-amerikanska företaget Radar Technologies International (RTI), och tillkännagavs av Unesco och den kenyanska staten i september.
– Om vattnet verkligen kommer lokalbefolkningen till godo kan levnadsstandarden höjas avsevärt, säger miljörådet Elina Rautalahti, som arbetat med utvecklingsfrågor i Kenya i fyra år.
Turkana är ett av de ödsligaste och torraste områdena i Kenya. Befolkningen är till stora delar nomader, som livnär sig på boskapsskötsel och rör sig över gränserna till Etiopien, Sydsudan och Uganda på spaning efter nya betesmarker för sina hjordar.
För två år sedan drabbades Afrikas horn av den värsta torkan på sextio år. Hungersnöden som följde ledde till blodiga sammandrabbningar mellan stammar och klaner om de knappa naturresurserna som ännu fanns kvar. Årligen dör tusentals människor i boskapsrelaterade konflikter i området.
– Om nu vattentillgången förbättras kan spänningen mellan stammarna minska. På sikt kan också en övergång till jordbrukskultur bli möjlig i Turkana, säger Rautalahti.
Fransmannen Alain Gachet som grundat RTI säger att fyndet kommer att omdana Turkanaområdet. Skolor och vägar ska byggas och svälten utrotas för all framtid.
Vem drar nytta av fyndet?
Hydrologen och vattenförsörjningsexperten Sean Avery, bosatt i Kenya, är däremot inte lika optimistisk. När Hbl når Avery i Turkana är han i färd med att sammanställa en utredning om möjligheterna att utnyttja vattenfyndigheten.
– Nu gäller det att ha is i magen. I sig är det ingenting nytt att det finns outnyttjade grundvattenreserver i området. Men vattnet ligger så djupt nere att det kommer att bli både dyrt och besvärligt att pumpa upp det och leda det vidare. Lokalbefolkningen har inga resurser för det. Dessutom är det ett vanskligt företag att bedriva storskaligt jordbruk i ett ökenklimat. Vattnet avdunstar för snabbt, säger Avery.
Enligt Avery är grundproblemet i Afrikas horn inte torkan i sig utan befolkningsökningen.
– Betesmarkerna räcker inte längre till för herdefolkens boskap. I många områden lever man till 75 procent på matbistånd.
I det avlägsna Turkana finns få vägar och ingen elektricitet.
– Tyvärr kan jag inte föreställa mig att vatten pumpas fram överallt och förvandlar öknen till blomstrande åkrar och ängar i en handvändning, säger Avery.
Han påpekar dessutom att det inte alls är sagt att vattenreservoaren kommer lokalbefolkningen till godo.
– Det är oftast utomstående aktörer som kommer in och skor sig på bevattnings- och jordbruksprojekten. Den kenyanska staten hyr ut stora landområden till utländska företag för att få bukt med sitt ekonomiska underskott.
Oljefynd i samma trakt
Vatten är inte den enda naturrikedomen som nyligen hittats i Turkana. I mars 2012 upptäckte oljebolaget Tullow Oil, med huvudkontor i London, betydande oljekällor i området. Det har satt i gång planer på järnvägsräls, motorvägar och oljerör från Sydsudan till den kenyanska kusten.
– Det finns en reell risk för att de nuvarande invånarna trängs ut. Formellt äger stammarna inte sitt land. De kan tvingas sälja sina rättigheter till betesmarkerna för en spottstyver, och står sedan tomhänta. Sådant sker lättare i områden som Turkana där fattigdomen är utbredd och utbildningsnivån låg, säger Avery.
Heini Vihemäki, sakkunnig i naturresursfrågor på Finlands ambassad i Nairobi, framhåller att oljeborrningen också kan äventyra vattenutvinningen.
– En del av oljan finns ovanför eller i närheten av vattenreservoarerna, och om man borrar oförsiktigt kan vattnet fördärvas. Konflikterna kan i sin tur eskalera om de olika klanerna börjar tävla om kontrollen över marken där oljan finns.
Hållbara modeller efterlyses
Enligt Vihemäki finns det ändå stora förhoppningar om att vattenfyndet ska ge boskapsskötseln och jordbruket den vitamininjektion som behövs för att förbättra levnadsstandarden. Enligt Unescos uppgifter saknar upp till 17 miljoner kenyaner tillgång till rent vatten.
– Den kenyanska regeringens officiella linje är att vattnet ska utnyttjas för hela folket, och att lokalbefolkningen ska tas med i beslutsprocessen, säger Vihemäki.
I det här skedet finns det ändå inga detaljerade planer för hur vattnet ska förvaltas.
– Det beror mycket på varifrån finansieringen kommer: Söker Kenya lån hos Världsbanken, hoppas man på bistånd från samarbetsländerna eller tar man in utländska firmor och satsar på offentlig-privat samverkan? Först och främst måste man reda ut hur vattnet kan utvinnas på ett hållbart sätt, säger Vihemäki.
Kenya hör till Finlands långvarigaste utvecklingssamarbetspartner. På ambassaden har man tillsvidare inte diskuterat huruvida Finland ska delta i det aktuella vattenförsörjningsprojektet.
Vad handlar det om?
• 200 miljarder kubikmeter sötvatten innehåller de underjordiska grundvattenreservoarerna som upptäckts i Turkana i Kenya.
• Reservoarerna innehåller 11 gånger vatten än sjön Päijänne, som förser Helsingforsregionen med dricksvatten.
• I bästa fall kan det fyndet trygga vattenförsörjningen för Kenyas 41,6 miljoner invånare i minst 70 år framåt.
• Vattenreservoarens förnyelsekapacitet är 3,4 miljarder kubikmeter per år. Kenyas nuvarande årskonsumtion av vatten ligger på 3 miljarder kubikmeter.
• Vattnet upptäcktes av det fransk-amerikanska företaget Radar Technologies International, i samarbete med Unesco och den kenyanska staten. Man använde sig av samma metoder som då man letar efter oljekällor.
• En stor del av vattnet ligger 300 meter under jordskorpan och det krävs dyra pump- och bevattningssystem för att det ska kunna användas som dricksvatten och för jordbruk.
• Turkana är Kenyas torraste, fattigaste och mest glesbefolkade region. Området ligger i nordvästra Kenya och är en del av gravsänkesystemet Rift Valley. Reservoaren kan skapa nya möjligheter för jordbruk och fast bosättning i det uttorkade Turkana.
• Turkana har beskrivits som mänsklighetens vagga – man har hittat fossiler av människor som tros vara 15–20 miljoner år gamla.
• Området gränsar till Uganda, Etiopien och Sydsudan. Regionen bebos främst av nomadiska herdefolk som ofta utkämpar blodiga strider om de knappa naturresurserna, framför allt om betesmarkerna för sin boskap. Sedan 2004 har över 25 000 människor dött i boskapsrelaterade konflikter.
• Den väldiga Turkanasjön, ett av Unescos världsarv, är salt och kan inte utnyttjas som dricksvatten.
• 2011 härjades området av den värsta torkan på sextio år. Då drabbades 10 miljoner människor av akut hungersnöd. I dag räknar man med att 40 procent av invånarna lider av undernäring.
• Stora oljefyndigheter har nyligen gjorts i samma område. Forskare påpekar att oförsiktig oljeborrning kan förorena grundvattenreserverna.
• Enligt Unesco saknar totalt upp till 17 miljoner kenyaner tillgång till rent vatten. Nästan var fjärde kenyan lever på mindre än en dollar om dagen.
• Kenya räknas som ett av världens tio mest korrupta länder, enligt Transparency International.
Övriga källor: al-Jazira, The Guardian, BBC, Daily Telegraph, Hbl-arkiv.