Nobelpriset i medicin till forskartrio
Nobelpriset i medicin går till James E. Rothman, Randy W. Shekman och Thomas C. Südhof.
Vinnarna får priset för "upptäckter rörande maskineriet som reglerar vesikeltrafik, ett viktigt transportsystem i våra celler". Det hjälper oss att förstå mekanismen bakom sällsynta ärftliga sjukdomar bättre.
Forskningen handlar om de små paket som kallas vesikler. Inuti dessa transporteras olika livsavgörande molekyler som sedan skickas till olika platser i kroppen.
Randy Schekman identifierade en grupp gener som agerar trafikledare för transporten av vesiklarna.
James Rothman upptäckte att vesiklarna levererar sin last på rätt plats genom att smälta samman med det så kallade mottagarmembranet.
Tomas Südhof upptäckte hur signaler styr frisättningen av substanser från vesiklarna vid rätt tidpunkt.
I sin helhet har de tre forskarna alltså klarlagt det sofistikerade maskineri som styr transport och leverans av molekyler i cellen.
Det blev därmed inte förhandsfavoriterna som fick priset. Det internationella informationsföretaget Thomson Reuters baserar sina gissningar på hur många citeringar i vetenskapliga tidskrifter olika forskare har. I år, trodde företaget, kommer medicinpriset att gå till Adrian Bird, Howard Cedar och AharonRazin för deras "fundamentala upptäckter rörande DNA-metylering och hur gener uttrycks".
Men Urban Lendal, som varit med och delat ut priset flera gånger säger i en intervju för SVT att vem som är förhandstippad inte spelar någon roll.
- Vi bryr oss inte om sådant. Det här är en stor upptäckt, cellbiologiskt är det här fullständigt fundamentalt, säger Lendal.
Forskartrions upptäckter kan enligt Lendal bland annat tillämpas för forskning kring bland annat diabetes och olika krampsjukdomar.
- Südhof har vi ännu inte fått tag på, men Rothman och Shekman har vi fått tag på och de är lyckliga och nöjda, säger Lendal.
Britter i topp
Förra året gick prsiet till britten John Gurdon och japanen ShinyaYamanaka fick Nobelpriset i medicin "för upptäckten att mogna celler kan omprogrammeras till pluripotens". Karolinska institutet skriver i sin sammanfattning av motiveringen att detta har revolutionerat synen på cellers och organismers utveckling.
År 2011 fick amerikanen Bruce Beutler och fransmannen Jules Hoffmann delade på ena halvan av medicinpriset, för sina upptäckter rörande aktivering av medfödd immunitet. Den andra halvan av priset gick till kanadensaren Ralph Steinman för upptäckten av dendritcellen och dess roll vid förvärvad immunitet. När priset offentliggjorts stod det dock klart att Steinman avlidit ett par dagar tidigare. Nobelstiftelsen valde ändå att låta beslutet stå fast, eftersom "man trodde att pristagaren var i livet".
För två år sedan gick priset till britten Robert Edwards tilldelades ensam priset, för att ha utvecklat tekniken med provrörsbefruktning. Edwards forskningsinsatser skymdes dock av nyheten om att hans namn läckt ut i förväg, sedan Svenska Dagbladets medicinreporter Inger Atterstam lyckats spräcka världsnyheten.