Företag sparar genom belysning och ventilation
En så enkel sak som att byta belysning och justera ljusstyrkan kan minska elräkningen med 75 procent. Så gick det i ABB:s industrihall i Sockenbacka. Ventilationen är en annan sparkälla.
I den tolv meter höga industrihallen i Sockenbacka byttes gamla lysrör ut mot led-belysning. Fabrikshallen är byggd på 1970-talet och belysningen måste förnyas eftersom det inte gick att justera den gamla belysningen till dagens krav. En process inleddes där man testade olika alternativ och 2012 installerades nya lampor. Ljusstyrkan justeras automatiskt med sensorer och anpassas till dagsljuset. Nu sparar man 75 procent av elkonsumtionen och skryter med att ha landets energieffektivaste belysning.
– Vi är stolta över att få så bra resultat i en gammal fabrik, säger avdelningschef Harri Liukku.
I Finland konsumerar byggnader 40 procent av all energi och med intelligenta installationssystem där sensorer uppfattar rörelser då någon befinner sig i lokalerna kan man justera både belysning och ventilation. Bland annat Musikhuset, Svenska Teatern och Zoologiska museet i Helsingfors samt High Tech Center på Kägeludden i Esbo använder sådana system.
Affärer vill ha passivhus
Nytt är att affärskedjor börjar satsa på så kallade passivhus. Virtanen Yhtiöt i Åbo har erfarenhet av att planera affärsfastigheter som är passivhus. Enligt fastighetschef Aki Virko finns det en efterfrågan.
– I dag då man tittar på världsekonomin är det en stor sak för företagen om man lyckas spara pengar på någonting. När det gäller affärsfastigheter måste försäljningen vara stor för att täcka kostnaderna, därför sparar man gärna på energin, säger Virko.
Inredningsvaruhuset i Reso som Virtanen Yhtiöt planerat öppnades i våras. Efter några månaders användning är det för tidigt att säga hur vintern och uppvärmningssäsongen inverkar men enligt Virko ser det ut som om man kommer att uppnå det mål som ställts. Inredningsvaruhuset beräknas spara lika mycket energi som 41 villor förbrukar på ett år.
Varuhuset har satsat på belysningen som tonas ner då ingen befinner sig i lokalerna. Belysningen är alltid påkopplad och ljuset ökar då någon kommer in i rummet. Besparingen beräknas vara 30 procent. Också när det gäller luftkonditioneringen sparar man pengar.
– Vi fyllde normerna genom att inte installera en enda stor luftkonditioneringsmaskin utan många små. Vi fick ner elförbrukningen genom att det inte blåser lika mycket överallt. Då verksamheten slutar i lagret på kvällen minskar luftkonditioneringen där automatiskt även om verksamheten fortsätter i butiken, förklarar Virko.
I hisschakten sugs inte luften direkt ut på taket som den i allmänhet gör. På vägen finns en återvinningsmaskin som tar till vara värmen.
Allt fler solpaneler
Företagen har också fått upp ögonen för solpaneler som installeras på tak i köpcentra och industri- och affärsfastigheter. Redan i byggnadsskedet planerar man för det. Flera kommuner vill också ha solpaneler, och Helsingfors stad har installerat dem i ett par skolor och i kvartershuset Kanava. Miljöhuset i Vik har 600 kvadratmeter solpaneler på väggar och tak och andelen solenergi i huset täcker 19 procent av den totala mängden el som förbrukas.
Helsingfors stad har som mål att öka den förnybara energin till 20 procent år 2020 och energieffektiviteten ska öka lika mycket på samma tid.
– Då når vi målet att minska växthusgaserna med 30 procent år 2020, säger miljöekonomiplanerare Johanna af Hällström vid Helsingfors stad. Hon är mycket optimistisk eftersom staden vidtar många åtgärder för att spara energi.
Systematiska energibesiktningar i stadens fastigheter bidrar till att sänka konsumtionen och kostnaderna. Gamla fastigheter renoveras, man tätar eller byter ut fönster och förbättrar isoleringen.
Staden sparar också el genom att bara koppla på maskiner när de behövs. Lågenergilampor har bytts till led-lampor och belysningen styrs av rörelsesensorer.
Vid energibesiktningar gås fastigheterna igenom, och luftkonditionering i skolor och daghem har man åtgärdat så att luftkonditioneringen är i gång bara då folk befinner sig i fastigheten.
– Vi minskar luftkonditioneringen på veckosluten när ingen är i lokalerna och ökar den tidigt på måndag morgon så att luften är frisk då eleverna eller dagisbarnen kommer tillbaka, säger af Hällström.
I gymnastiksalar som används mycket på kvällar används koldioxidsensorer som ökar luftkonditioneringen i gymnastiksalen även om luftkonditioneringen är låg i resten av skolbyggnaden.
Staten ger understöd
För energibesiktning kan man få statligt stöd upp till 40 procent av arbetskostnaderna och små och medelstora företag får upp till 50 procent.
Statligt stöd ges också för investering i energieffektiv teknik till företag som har energieffektivitetsavtal.
– Nästan hela den energiintensiva industrin har energieffektivitets- avtal, och om vi ser på alla sektorer och hela avtalsperioden har de som har avtal rapporterat en besparing på 67 procent av den totala besparingen, säger enhetschef Hille Hyytiä vid Motivas enhet för energieffektivitet och industri. De företag som ingår avtal måste införa energieffektivitet som en del av praxisen för hur man leder företaget.
Det betyder att man inför systematik och målinriktar verksamheten för att förbättra energieffektiviteten. Företaget skapar en verksamhets- modell och hela organisationen är med i arbetet. Efter energibesiktningar vet man var det finns sparpotential. Personalen utbildas och motiveras.
– På det sättet sparar företagen också utan att investera, och jag vågar påstå att den finländska industrin håller en god nivå då det gäller energisparande även om det ännu finns mycket att förbättra. Man måste komma ihåg att våra industrifastigheter är gamla och att förändringar inte sker snabbt utan först när processer och maskiner måste förnyas, säger Hyytiä.
Avtalssystemet är ett verktyg för att genomföra den finska klimatstrategin. Besparingen inom industrin är ett steg på vägen när man vill uppnå de mål Finland förbundit sig till genom EU:s energieffektivitetsdirektiv.