"Finland har samma sjukdom som Nokia"
Tidigare statsminister Esko Aho säger att vi måste sluta tänka på oss själva och i stället fråga oss hur vi kan göra det bättre för nästa generation.
Esko Aho har lämnat Nokias styrelse men arbetar fortfarande med företagets relationer till regeringar och EU. Därför kommenterar han beslutet att sälja Nokias mobiltelefonverksamhet till Microsoft endast i allmänna ordalag.
– I tisdags såg vi den sista delen av en historisk process. Inom två tre år kommer vi att se om det också var början på en ny historisk process.
Fortsättningen beror på Nokia, Microsoft, och Finland. Aho anser nämligen att hela Finland lider av samma sjukdom som Nokia.
– Vi måste ta risker och ändra på saker tidigt, inte titta för mycket på vad vi har gjort och vad vi har i dag. Vi var bra på det här efter kriget. De förra generationerna tänkte inte på vad som skulle hända med dem, utan på hur de skulle agera för att nästa generation skulle få det bättre än de hade det, säger Aho och frågar var den typen av tänkande finns i dag.
För höga löner
Esko Aho ledde Finlands regering under de tuffa åren 1991–95. Nu sitter han i ett grått mötesrum på Södra kajen 10, där en av hans arbetsgivare, Business Team for Russia, håller till. Omgivningen känns helt rätt för Ahos åsikter om hur man ska få Finland på rätt spår.
Hans första bud: Vi måste bli världsledande inom ny teknologi. Det betyder bland annat att skolan måste bli digital på riktigt.
– Investeringarna i digitalt utbildningsmaterial är mycket knappa. Samtidigt satsar vi offentliga pengar på spelutveckling.
Hans andra bud: Det finns en risk för att Finland tappar sin industriella bas. Lönerna, liksom alla andra kostnader, är för höga. Dessutom måste vi börja jobba längre.
– Vi lever längre och därför har vi två alternativ. Antingen ska vi ha lägre pensioner eller jobba längre. Jag tror att alla väljer att jobba längre.
Hans tredje bud: Den offentliga sektorn ska bli mer effektiv och mer digital.
– Många säger att effektiviteten i den offentliga sektorn är en risk för dem som är svagast. Därför kan vi inte göra besparingar, utan måste öka resurserna och ha högre skatter. Det är en fellära som är lätt att sälja därför att den verkar så klok och fin och social. I stället är det tvärtom. Att den offentliga sektorn är effektiv och hållbar är jätteviktigt för dem som mest behöver dess tjänster.
Logistik och lagar
I våras kunde Aho lägga till ännu en titel på sitt cv, när han valdes till att leda näringslivets gemensamma satsning på Ryssland. Han undviker alla siffror och konkreta målsättningar när det gäller Rysslandshandelns potential, men säger att den är mycket större än vad vi når i dag.
Aho ser en mängd möjligheter: finländska företag kan sälja sina produkter på den stora konsumentmarknaden eller investera i Ryssland, och samtidigt ska ryska investerare lockas till Finland.
Gruppen lobbar för bättre logistiska system mellan Finland och Ryssland och för att lagar och regler ska bli mer lika. Finland ska dock inte anpassa sig till ryska regler.
– Det finns bara en möjlighet och det är att det ryska regelverket blir mer likt det europeiska och globala.
Mentala frågor
Ryssland är en av Finlands största handelspartner och även ryska investeringar i Finland har ökat. Fjolårets 858 miljoner euro från Ryssland är ändå en liten del av de 68 miljarder euro som investeras i Finland från utlandet.
Aho tror att "mentala frågor" fortfarande ställer till det i finländarnas relation till Ryssland.
– Den allmänna opinionen ser lättare risker än möjligheter med Ryssland.
Att så få studerar ryska ser han som ett stort problem. Aho skulle ändå inte göra ryskan obligatorisk i skolan. Viktigare är att skapa ett intresse så att fler väljer att läsa ryska frivilligt.