"Farligt att leka med studenternas inkomster"
Elin Blomqvist är orolig över att studiestödet ska förkortas tidsmässigt. Jämfört med andra länder har de finländska studenterna det ändå bra ställt, tycker hon.
Elin Blomqvist har en hektisk höst att vänta. I våras blev hon invald i den europeiska studerandeorganisationen ESU:s styrelse och nu har arbetet kommit i gång på allvar i Bryssel.
– En av de största utmaningarna är att inse att det inte bara handlar om Finland utan om studerande i hela Europa. Problemen är helt annorlunda och mycket större i andra länder, säger Blomqvist som har lång erfarenhet av studentpolitik i Finland.
I ESU (European Students’ Union) för hon 14,5 miljoner europeiska studerandes talan. Inom ESU är hon bland annat ansvarig för organisationens kampanj i EU-valet. Valet erbjuder enligt henne en bra möjlighet att aktivera ungdomar och väcka intresse för politik.
– Ungdomar måste börja inse att de beslut som görs nu kanske inte syns i dag men de kommer att göra det om några år. EU är inte "de", EU är vi.
Besviken på regeringen
Blomqvist säger att en stor del av verksamheten i ESU går ut på att lobba i EU-kommissionen. Det är ändå sällan lätt att komma fram till en enhetlig linje inom organisationen eftersom högskolesystemen varierar så mycket runtom i Europa.
- Född 1987 i Borgå.
- Bosatt i Helsingfors.
- Studerar företagsekonomi på Arcada.
- Tidigare bland annat ordförande för Förbundet för studerandekårer vid yrkeshögskolorna i Finland (SAMOK) och ordförande för Svensk Ungdoms högskolepolitiska förbund Liberala Studerande (LSK).
- ESU (European Students’ Union) är en obunden intressebevakningsorganisation som jobbar för att förbättra studerandenas ställning i Europa.
- ESU är en paraplyorganisation för 47 nationella studerandeorganisationer och representerar ungefär 14,5 miljoner studerande i 39 länder. Organisationen är 30 år gammal.
– Redan i Finland har vi två olika system och i Spanien finns det sjutton, därför är det svårt att göra någonting konkret.
De stora skillnaderna finns enligt Blomqvist i exempelvis antagningsprocesserna, terminsavgifterna och systemen för studiestöd och lån. Gällande utbildningens innehåll går man ändå mot samma håll i de flesta länderna, tack vare Bolognaprocessen.
– I Finland har vi det ganska bra ställt, ärligt talat. Alla har i princip samma möjlighet att söka sig till en högskoleutbildning. I många länder är det bara elever med höga betyg eller som har det bra ekonomiskt ställt som har möjlighet att börja studera vid en högskola.
I ESU jobbar Blomqvist också med finansiering av högskolesystem. Mest bekymrad är hon över att medlemsländerna kommer att skära ner på högskolefinansieringen på grund av finanskrisen.
– Det är ett otroligt stort problem överallt eftersom terminsavgifterna i samband med det ofta stiger.
Som ett exempel nämner hon Storbritannien, där avgifterna under ett par år har stigit från några tusen till över 10 000 euro vid vissa universitet. Samma utveckling går enligt Blomqvist att skönja även i andra länder. Hon understryker att man måste värna om Finlands högskolesystem, som i princip är ett av världens mest jämlika.
Förra veckan föreslog regeringen att studiestödet ska förkortas tidsmässigt, men höjas. Blomqvist säger att hon är besviken på regeringen, som i våras lovade att inte röra studiestödet.
– Det är farligt att ständigt leka med inkomsterna för en viss grupp. Jag tror inte att de här åtgärderna kommer att hjälpa till att förkorta studietiden. Det finns andra strukturella reformer som borde genomföras och som inte har att göra med stödet.
Blomqvist säger ändå att hon är tacksam över att man nu reserverade pengar till att binda studiestödet vid levnadskostnadsindex.
I Finland har studentrörelsen fått kritik för att ha blivit tråkig. Blomqvist håller delvis med, men påpekar att dialogen mellan beslutsfattare och studerande i dag är mer saklig.
– Det är sant att vi inte är lika argsinta som studentrörelserna på 70-talet. Vissa kanske tycker att det är dåligt men nu kan vi föra en bättre dialog med makthavarna. Personligen tror jag att man får mera sagt på det sättet.