Regeringen gör kovändning i heliga frågor
Kvoteringen av hemvårdsstödet marknadsförs som ett stort steg mot ökad jämställdhet, men enligt experter är det en chimär. Stödet är så lågt att få män stannar hemma. – I praktiken blir det en ett års förkortning av hemvårdsperioden, säger forskningschef Minna Salmi.
Förändringar i frågor som dagvård och familjepolitik brukar beredas i god tid i brett tillsatta arbetsgrupper.
Så var inte fallet den här gången då regeringen i samband med budgetförhandlingarna beslutade att hemvårdsstödet ska delas jämnt mellan mamman och pappan, och att barn med förälder på familjeledighet inte längre har subjektiv rätt till heldagsvård.
Hemvårdsstöd är den ersättning som familjer får då barn under 3 år inte använder kommunal dagvård.
Både Minna Salmi, forskningschef vid Institutet för hälsa och välfärd THL, och Anita Haataja, ledande forskare vid Folkpensionsanstalten, är minst sagt förvånade.
I regeringsprogrammet står att den subjektiva rätten till dagvård ska kvarstå, men nu gör regeringen en kovändning.
Reformen av hemvårdsstödet är omfattande eftersom den luckrar upp ett system som enligt Haataja cementerats de senaste tjugo trettio åren. Förändringen får omfattande konsekvenser, men några närmare analyser verkar ändå inte ha gjorts. Frågan är om någon har ett grepp om helhetsbilden.
En tredje överraskning är enligt Minna Salmi att regeringen nu godkänner en pappakvot, som många politiker tidigare kraftigt motsatt sig.
Tidigare dagis
Minna Salmi har själv länge förespråkat en kvotering. Enligt henne visar flera undersökningar nämligen att det behövs för att män ska stanna hemma.
Men nu är det hemvårdsstödet som kvoteras och det ställer hon sig kritisk till.
– Eftersom hemvårdsstödet är så lågt är det orealistiskt att tänka sig att papporna börjar utnyttja ledigheten i större skala.
I dag får bara 3 procent av fäderna hemvårdsstöd för att sköta barn hemma och Salmi eller Haataja tror inte att andelen stiger nämnvärt.
– Så i praktiken leder beslutet till en ett års förkortning av hemvårdsperioden, säger Salmi,
Det betyder att barnen kommer att börja på dagis tidigare, vilket ökar dagvårdsbehovet.
Förläng föräldraledigt
I uppskattningsvis nästan en tredjedel av familjerna har kvinnan inte ett jobb alls att återgå till.
– Det leder till fler arbetslösa mammor och arbetslöshetsunderstödet till dem blir en dyrare utgift än dagens hemvårdsstöd, säger Minna Salmi.
Hon menar att det dessutom är upplagt för kryphål. Kopplas inte vårdledigheten ihop med beslutet kan det gå så att kvinnor utnyttjar sin rätt att enligt arbetsavtalslagen vara hemma tills barnet fyller 3 år, samtidigt som pappan är på jobb men ansöker om hemvårdsstödet till sitt konto.
Nej, enligt både Salmi och Haataja skulle det vara klart bättre att förlänga föräldraledigheten och ge papporna en längre kvoterad del.
Då skulle barnet vara äldre än det i dag knappt ett år när föräldraledighetsperioden tar slut. Det skulle minska behovet att använda hemvårdsstödet. Och ekonomiskt skulle det bli attraktivare för männen att stanna hemma, eftersom ersättningen för föräldraledigheten är inkomstbaserad.