Amos Andersons går under jord
Amos Andersons konstmuseum planerar att flytta till Glaspalatset i centrala Helsingfors. Nya utställningslokaler ska byggas under Glaspalatsets torg, och museet stärker därmed sin betydelse som ett av stadens viktigaste konstmuseer.
Orsaken till att Amos Anderson vill flytta till Glaspalatset är att de nuvarande utrymmena på Georgsgatan upplevs som trånga och har svårt att uppfylla de krav på flexibilitet och tekniska lösningar som nutidskonsten numera ställer på utställningslokalerna.
– Gränsen har kommit emot. Vi kan inte längre svara på de nya utmaningarna inom de nuvarande murarna, säger museichef Kai Kartio.
– Under markytan är dessutom de krav ett konstmuseum ställer på värmen och fukten i sina utrymmen färdigt uppfyllda och stabila, säger han.
Glaspalatset i centrum av Helsingfors ses som synnerligen attraktivt och lättillgängligt för stadsborna. I grannskapet finns många andra kulturbyggnader som Kiasma, Musikhuset, Citybiblioteket, Finlandiahuset, Naturhistoriska museet och Tennispalatset.
– Genom att flytta till Glaspalatset kunde vi bli en ännu viktigare del av Helsingfors konstscen. Det nya museet skulle dessutom stärka Helsingfors som en internationell konstad, tror Kartio.
Målet är att det nya museet ska locka 100 000 besökare om året, jämfört med den nuvarande snittsiffran på 40 000 besökare per år.
"Amos skulle vara stolt"
Föreningen Konstsamfundet kommer att i sin helhet bekosta byggandet och renoveringen. Budgeten uppgår till 50 miljoner euro, och finansieringen skulle ske genom lån och med hjälp av avkastningen från Konstsamfundets placeringsportfölj. Dessutom kommer museet att liksom anda finländska museer vara berättigat till statsstöd. Inträdesavgiften kommer att ligga mellan 2–10 euro, och barn under 18 kommer in gratis.
Föreningen Konstsamfundet förvaltar Amos Andersons (1878–1961) testamente och driver enligt hans vilja Amos Andersons konstmuseum och stöder finlandssvensk kultur.
– Amos skulle vara stolt, tror Konstsamfundets VD Kaj-Gustaf Bergh som försäkrar att inget annat av föreningens verksamhetsområden kommer att bli lidande på grund av detta.
– Det här är helt och hållet en satsning på kultur, och på det sättet är det också radikalt, säger han.
Nybygget kommer inte att väsentligt ändra Glaspalatsets karaktär eftersom det till största delen kommer att ske under markytan. Utrymmen utan naturligt dagsljus är attraktiva att ställa ut konst i. Vanligtvis försöker man eliminera det naturliga ljuset ur utställningsutrymmena så gott det går. Det finns också planer på att museet ska få en egen entré från den planerade centrumslingan för kollektivtrafik.
Inga Guggenheimkopplingar
Största delen av den verksamhet som nu finns i byggnaden i form av affärer, restauranger och kaféer kommer att bli kvar. Bio Rex och dess entréhall kommer däremot att bli en del av museet och fungera som visningsutrymme för film och videkonst och som föreläsnings- och seminarieutrymme. Man hoppas dessutom på samarbete med aktörer som filmfestivalen Kärlek och anarki, konstorganisationen Checkpoint Helsinki och Helsingfors festspel. Torget utanför Glaspalatset kommer också i framtiden att fungera som ett öppet stadsutrymme, men man vill i framtiden i högre grad integrera konst och kultur i utrymmet.
– Det här handlar om att utveckla Amos Andersons konstmuseum. Den historiska kontinuiteten är viktig, att museet behåller sin navelsträng till Georgsgatan. Amos Anderson gjorde sitt livsverk i dessa kvarter, säger Kartio.
Han förnekar att projektet skulle ha något med Forums utvidgning att göra, eller några kopplingar till det planerade Guggenheimmuseet.
– Det här är helt vårt eget projekt och det är en ren tillfällighet att de är aktuella samtidigt. Vi har inte haft några som helst förhandlingar med Guggenheim.
Amos Andersons konstmuseum och Konstsamfundet inleder nu förhandlingarna med Helsingfors stad som äger Glaspalatset och tomten det står på. Arkitektbyrån JKMM har redan gjort preliminära ritningar. Går planerna i lås väntas det nya museet invigas under Finlands hundraårsjubileum 2017.
Vad som kommer att hända med Amos Andersons nuvarande utrymmen på Georgsgatan 27 är ännu öppet. Klart är i alla fall att Amos Andersons hemmuseum och kapell blir kvar, liksom Sigurd Frosterus konstsamling. Öppettiderna kommer dock att bli mer begränsade.
Thomas Wallgren (SDP), ordförande för Helsingfors konstmuseums direktion, tycker att det skulle vara intressant om det nya Amos Anderson-museet fungerade som ett komplement till Ateneum och Kiasma och Helsingfors konstmuseum som redan finns i centrum.
– Tänk om alla fyra skulle blomstra! Sedan är den stora frågan om man faktiskt kan lyckas. Konkurrerar de med varandra? Finns det publik och tillräckligt med pengar? Fyra starka konstmuseum framstår också som lite utopiskt. Det är också en fråga om hur mycket pengar staden vill ha loss för Glaspalatset. Vill Amos Anderson köpa Helsingfors viktigaste plats billigt? Det vet vi inte ännu. Guggenheim framstod som ekonomiskt ofördelaktig men också hemlighetsmakeriet kring beslutsfattande gav projektet en negativ bild i den offentliga diskussionen så jag hoppas att Amos Anderson-projektet diskuteras mer öppet.
Konstsamfundet äger Hbl:s moderbolag KSF-Media.