Ärkebiskopen vill inte flytta helger
Ärkesbiskopen Kari Mäkinen vill inte att trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag flyttas till lördagar.
Det var Yle som först rapporterade om Mäkinens åsikt. Mäkinen sade till Yle att förslaget kom som en total överraskning för honom.
Mäkinen säger till FNB att en flytt av helgerna inte varit på agendan en enda gång under de senaste åren. Under åren 1973–1991 firades helgerna på lördagar, vilket enligt Mäkinen minskade på deras värde.
Arbetsmarknadsledarna föreslog på fredagen att de två helgerna flyttas till lördagar. Nu infaller trettondagen tretton dagar efter jul, det vill säga den 6 januari. Kristi himmelsfärdsdag firas 40 dagar efter påsk, alltid på en torsdag.
Kyrkostyrelsens kanslichef Jukka Keskitalo säger till Helsingin Sanomat att kyrkans ledning är avvaktande till en flyttning av helgdagarna. Han säger att han inte tror att kyrkomötet är villig att göra en ändring i kyrkolagen, vilket en flyttning av helgerna skulle kräva.
Kristdemokraternas ordförande, inrikesminister Päivi Räsänen anser att diskussionen först ska föras mellan arbetsmarknadsparterna och kyrkan och vill inte i det här skedet kommentera frågan. Den är svår, säger hon.
- Jag förstår ärkebiskopens synvinkel som är teologisk, att till exempel pingsten kommer 40 dagar efter påsk. Men det är bra om diskiossionen först förs mellan kyrkan eller kyrkomötet och arbetsmarknadsparterna.
- När det gäller lediga vardagar finns det ju också annat än de kyrkliga söckenhelgerna, till exempel första maj. Om man vill se på frågan kan man samtidigt se den som helhet, säger Räsänen.
Idén att flytta helgdagar är inte ny. År 1955 flyttades Maria bebådelsedag till söndag och midsommardagen och alla helgons dag till lördag på arbetsmarknadsorganisationernas initiativ. År 1972 flyttades trettondagen, Kristi himmelsfärdsdag och pingstdagen till lördag. År 1992 gjordes åter justeringar då trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag återfick sina ursprungliga dagar.