Tomma hyresbostäder möter inte behovet
Av drygt 30 000 asylsökande får ungefär hälften uppehållstillstånd och behöver bostad. Samtidigt växer efterfrågan på hyresbostäder och hyrorna fortsätter stiga. Kommunerna efterlyser större statsstödd produktion av hyresbostäder. Samtidigt står 7 500 statsstödda hyresbostäder tomma.
Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, PTT har granskat hyresmarknaden i Finland i allmänhet och läget enligt behov som uppstår i och med att antalet nyinflyttade växer. På riksnivå steg hyrorna i fjol med 3,7 procent och när det gäller den ARA-stödda produktionen, alltså produktionen av hyresbostäder som staten stöder, har hyrorna stigit med 2,5 procent.
Av de drygt 32 000 som anlände till Finland i fjol kan man räkna med att ungefär hälften beviljas uppe- hållstillstånd. Av dem söker sig sedan ungefär 40 procent eller närmare 6 000 till huvudstadsregionen. Man vet att minst 75 procent av de nyinflyttade söker hyresbostad utanför den privata marknaden, alltså socialt producerat hyresboende.
– Dilemmat är att de som beviljas uppehållstillstånd helst ska söka sig till tätorter som huvudstadsregionen där det finns möjligheter till jobb och studier samtidigt som efterfrågan på hyresbostäder överlag tenderar att öka på grund av rådande ekonomiska läge. Trenden på bostadsmarknaden speglar tydligt läget, försäljningen av bostäder går trögt och många väljer att hyra lägenhet, dels för att bostadspriserna är höga, dels för att bankerna har ökat kravet på egna besparingar, säger ekonom Hannu Kekäläinen på Pellervo.
Medan suget efter hyresboende till rimligt pris ökar på tätorter som Helsingforsregionen står till exempel 7 500 ARA-stödda hyresbostäder tomma. Problemet är att de finns i glesbygden och på orter som Kemi, Rovaniemi och Nyslott där chanserna till studier respektive jobb är betydligt sämre än i huvudstadsregionen.
– Tomma ARA-bostäder löser alltså inte problemen, även om man nu använder ungefär 1 000 lediga ARA-bostäder som flyktingförläggningar. Samtidigt ska man minnas att 25 procent av dem som fått uppehållstillstånd i Finland lämnar landet inom fem år.
PTT varnar i sin rapport för riskerna för segregering och skillnader i socioekonomisk status som kan uppstå på hyresbostadsområden med stor andel boende med invandrarbakgrund.
Stigande hyror oroar
I Helsingfors tror biträdande stadsdirektör med ansvar för fastigheter och stadsplanering, Anni Sinnemäki att staden klarar av att ta emot nyinflyttade invandrare.
– Vi har redan i många år stadsplanerat och agerat enligt tanken om att Helsingfors växer så det knakar. Strategin har varit klar och till exempel i fjol kom arbetena på 5 978 nya bostäder i gång. Det är rekord för 2000-talet. Visserligen sker största delen av produktionen på den privata marknaden men i siffran ingår också studentbostäder och hyresbostäder som ARA stöder, säger Sinnemäki och tillägger att inga trollkonster löser bristen på rimligt prissatta hyresbostäder snabbt.
Sinnemäki påpekar att de nya helsingforsarna inte kommer på en gång utan i etapper samtidigt som hon understryker att man måste fortsätta detaljplanera för nya bostadsområden.
– Vi behöver också förnya samarbetsavtalet med staten som utgår från att vi planerar för bostäder och staten drar sitt strå till stacken bland annat genom trafiklösningar. Spårjokern är ett resultat av samarbetet, Centrumslingan kan bli ett annat.
Sinnemäki ser ändå anledning att oroa sig för den stigande hyresnivån på den privata marknaden.
– I Helsingfors egna hyresbostäder har hyrorna stigit med två procent främst tack vare att man har förutsett kommande behov av reparationer tidigt. Å andra sidan är jag glad att läget på ägarbostadsmarknaden tyder på realism och sundhet, alltså att priserna inte fortsätter skena i väg.