Sexorna föreslås flytta till Norsen
Utbildningsverket föreslår att sexorna i Helsingfors södra skoldistrikt flyttar till Grundskolan Norsen från och med nästa höst. Dessutom föreslås en svensk kvartersskola på Busholmen.
Dragkampen om skolnätet i södra området har landat på alternativ A, det vill säga att sexorna i Cygnaeus, Minerva, Brändö, Drumsö och Kronohagen flyttar till Grundskolan Norsen från och med nästa höst. Åtminstone i den här ronden – på torsdag ska utbildningsnämndens svenska sektion ta ställning till utbildningsverkets förslag.
I alternativ B hade hela Kronohagens lågstadium flyttat in i Norsens lokaler. Förslagen presenterades i början av sommaren, och har diskuterats flitigt sedan dess. Orsaken till att skolnätet ritas om är att elevantalet ökar och många skolor får det trångt. Samtidigt finns det extra kapacitet i nyrenoverade Norsen.
Alternativ C
Men Veronica Hertzberg (SFP) som leder svenska sektionen vill inte svälja förslaget otuggat.
– Jag räknar med att vi ännu kommer att lägga fram ett förslag C. Men jag vill ännu tala med sektionens medlemmar före torsdagens möte, säger Hertzberg, som inte vill yppa något om vad C-alternativet kunde innebära.
Att fylla Norsens lediga kapacitet med förskola eller eftis, som föreslagits i debatten, tycker hon ändå inte är en realistisk idé. Förskolan skulle kräva ombyggnader eftersom förskolebarnen också ska erbjudas dagvård på eftermiddagarna, och enligt Hertzberg är Norsen ett väl dyrbart utrymme för eftisverksamheten, som ofta ordnas ute och i klasserna.
– Jag hoppas på en mer varaktig lösning. Det vore viktigt att se eleverna och hela grundutbildningen från dagvård till nian som en helhet, säger Hertzberg.
Stödjer förslaget
Bernt Nordman (Gröna), vice ordförande i svenska sektionen, är däremot beredd att stödja förslaget om att flytta sexorna.
– Jag tror att både alternativ A och B skulle vara helt genomförbara, och att det till och med kunde finnas fördelar med en skola för klasserna 1–9 i Norsen. Men jag tror inte att det finns politiska förutsättningar för det alternativet, så jag är beredd att stödja förslag A. Jag tror att det kan bli hur bra som helst, säger Nordman.
Att flytta sexorna ihop med högstadiet ger goda möjligheter att öka samarbetet mellan klasslärare och ämneslärare, anser Nordman.
– Det som jag noterat under den här processen är att det finns ett väldigt starkt revirtänkande bland lärare. Man ser klasslärarens uppdrag som helt väsensskilt från ämneslärarens. Det vore bra om man kunde se den grundläggande utbildningen mer som en helhet. Jag tror att ett gemensamt lärarkollegium i Norsen kunde ge nya impulser och utvecklingsmöjligheter och föra mycket gott med sig.
Kvartersskola
Utbildningsverket föreslår också att man börjar planera en svensk kvartersskola för klasserna ett och två på Busholmen. Antalet svenskspråkiga barn i lågstadieåldern på Busholmen beräknas vara uppe i nittio om tio år.
Hertzberg applåderar förslaget, men Nordman är mer reserverad.
– Jag tycker att frågan ännu behöver utredas. Jag är inte säker på att vi ska skapa fler små kvartersskolor. De är väldigt sårbara för ändringar i elevantal, det är mycket knappt om resurser och mycket svårt att rekrytera lärare till dem.
Nordman ser ett bättre alternativ – den eventuella tvåspråkiga skola som för tillfället utreds på finskt håll.
– Det här kunde ge ett helt nytt pedagogiskt koncept och nya möjligheter. För den som vill ha helsvensk skola finns ju redan sådana i närheten.