Vanda växer och skulden ökar
Vanda stad växer och kostnaderna för skolor, dagvård, sjukvård och äldreomsorger ökar. Följen är att staden fortsätter att skuldsätta sig.
Vanda höjer inte skattesatsen utan håller den vid 19 procent trots att staden måste uppta nya lån i stället för att klara målet att minska på den nuvarande miljardskulden.
Under 2016 stiger skuldandelen per Vandabo till 5 143 euro, medan motsvarande siffra för helsingforsarnas del är 3 163 euro. Vanda ska enligt kalkylerna ändå inte låna mer än 16 miljoner euro, summan är relativt blygsam i jämförelse med läget för några år sedan då man upptog 90-120 miljoner euro per år för att delta i arbetet med att bygga den nya ringbanan.
Investeringarna i ringbanan har samtidigt burit frukt och det är längs tågspårvägen som byggnadsföretag investerar i nya bostadshus. Investeringstakten på privat håll beskrivs som något av en byggboom.
Bostadsproduktionen är av nöden för samtidigt ökar antalet invånare och man räknar att staden växer med närmare 3 000 nya invånare under 2106. I Vanda består tillväxten främst av invandring, och enligt prognoserna fortsätter antalet Vandabor som har finska eller svenska som modersmål att minska. Av drygt 210 000 Vandabor i dag har 5 700 svenska som modersmål och hela 30 000 annat än finska eller svenska. De största grupperna invandrare i Vanda är ryssar och ester. Man utgår från att Vanda har 224 000 invånare vid ingången av 2020.
Slutsumman i budgetförslaget för 2016 stiger till 1,5 miljarder euro, och stadens utgifter för varje enskild Vandabo är knappt 7 000 euro medan invånarna i Vanda betalar 4 500 euro i skatt per år.
Också i Vanda räknar man med att flyktingströmmarna ökar trycket på bostadspolitiken.
– I egenskap av stor och internationell stad axlar Vanda sitt ansvar i mottagandet och integrerandet av flyktingar, säger stadsdirektör Kari Nenonen.