Analys: Vad hände på Stockholmsgatan?
I morgon fredag kommer domen i ett fall som saknar like i finländsk rättshistoria. Aldrig tidigare har rätten dömt någon för att med avsikt ha kört ihjäl en cyklist.
Och det kanske den inte gör i morgon heller. För frågan är om det var med avsikt. Frågan är vad hände vid busshållplatsen på Stockholmsgatan.
Det var den 12 augusti. Klockan var ungefär halv fem och trafiken i Helsingfors centrum som den brukar. Det var köer på utfartsvägarna och en hel del trafik även på andra stora gator. På Stockholmsgatan var det fordon i båda körfilerna in mot centrum, och så en cyklist.
Ett vittne såg en mörkblå Saab byta körfil före den stora korsningen av Topeliusgatan och Stockholmsgatan. Det gick inte bra. Saaben kom så nära cyklisten att den 60-årige mannen nästan tappade balansen och ramlade. Han blev förbannad och visade långfingret åt Saabföraren. Saabföraren, en 35-årig man, reagerade efter trafikljusen. Strax efter Tölötullsgatan såg flera vittnen hur cyklisten flög över styret och slog ned i asfalten med huvudet före. Några vittnen säger att de såg hur cyklisten körde in i den tvärbromsande mörka bilen. Ingen är hundra procent säker om det faktiskt är vad som hände.
Efter olyckan har flera vittnen sett en mörk bil först stanna för ett ögonblick och sedan accelerera i väg, det vill säga smita från platsen. Detta styrks av inspelningar som övervakningskameror i området gjort. Den mörka bilens registernummer framgår inte av filmerna men det är ett vittne som såg numret– med undantag för en siffra som blev fel. Samma vittne hann även uppfatta att den mörka bilen hade mörktonade bakrutor.
Den åtalade som äger en mörkblå Saab med tonade bakrutor säger i rätten att han befann sig i området men att han tog en annan väg när han skulle till läkarmottagningen på Mannerheimvägen. Han minns inte exakt vilken. Däremot är han säker på att han inte körde på Stockholmsgatan vid den givna tidpunkten.
Cyklisten avled följande dag.
35-åringen greps klockan 15 samma dag, en timme efter cyklistens död. På förmiddagen hade han sms:at sin far och undrat om han kan komma och tvätta Saaben i pappans garage.
Polisen misstänkte mannen först för dråp under förmildrande omständigheter men brottsrubriceringen skärptes till dråp redan under utredningens gång. Alternativa åtalet är grov misshandel eller grovt dödsvållande. Mannen misstänks också för trafiksmitning. Om 35-åringen döms för dråp får han 8-12 år fängelse. Som förstagångsförbrytare skulle han sitta av hälften. Grovt dödsvållande ger 4 månader–6 år fängelse.
Saaben beslagtogs. Polisen har inte funnit spår på bilen som skulle tyda på en krock med en cykel.
-
Bevisvärdering
Ställt utom rimligt tvivel – gäller som beviskrav för fällande dom i brottmål. - Att en tilltalad agerat i enlighet med ett gärnings-påstående är styrkt "utom/bortom rimligt tvivel" om de enda tvivel som finns kvar kring huruvida den tilltalade agerat som åklagaren påstått är orimliga.
- Åtalet är då normalt styrkt och den tilltalade ska således normalt dömas till ansvar.
Rätten måste ta ställning till om gärningsmannen förstod att prejandet skulle döda cyklisten eller om han förstod att cyklisten skulle ramla som en följd av hans körande och slå sig illa.
Enligt strafflagen har gärningsmannen uppsåtligen orsakat en följd som omfattas av en brottsbeskrivning, om han eller hon har avsett att orsaka följden eller ansett följden vara säker eller övervägande sannolik. Följden har likaså orsakats uppsåtligen, om gärningsmannen ansett att den med säkerhet har samband med den följd han eller hon avsett.
En gärningsmans förfarande är oaktsamt, om gärningsmannen åsidosätter den aktsamhetsplikt som han eller hon under de rådande omständigheterna har, trots att han eller hon hade kunnat rätta sig efter den (oaktsamhet).
Rätten ska alltså ta ställning till om oaktsamheten skall anses vara grov. Detta avgörs utifrån en helhetsbedömning. Vid bedömningen skall beaktas hur betydande den åsidosatta aktsamhetsplikten är och hur medveten gärningsmannen är om att han eller hon tar en risk samt övriga omständigheter som har samband med gärningen och gärningsmannen.
För en gärning som snarare grundar sig på olyckshändelse än på oaktsamhet bestraffas gärningsmannen inte.