Nybörjarskola Busholmens hopp?
Nya prognoser visar att antalet svenskspråkiga barn på Busholmen kan bli betydligt större än staden tidigare beräknat. Det är ändå osannolikt att barnen räcker till för en svenskspråkig skola.
I Helsingfors faktacentrals prognos för 2020 har antalet svenskspråkiga barn i lågstadieåldern skrivits upp från 33 till 58, jämfört med den förra prognosen som gjordes i fjol.
Några år senare, år 2024, beräknas antalet svenskspråkiga barn i lågstadieåldern vara hela 90 på Busholmen. Samma år beräknas antalet svenskspråkiga barn i åldern 0–5 vara 122.
– Ändringen beror dels på att det svenskspråkiga Victoria-kvarteret tagits med i beräkningen, dels på att andelen svenskspråkiga familjer som flyttat in i de nybyggda husen hittills är större än man tidigare räknat med, förklarar systemchef Pekka Vuori vid Faktacentralen.
Räknar man bort studentbostäderna bor det ungefär 8 procent svenskspråkiga i de delar av Busholmen som blivit klara på 2010-talet.
– Det vore väldigt fint med en svensk skola på Busholmen, men man måste se området och siffrorna som en helhet. Vi jobbar nog ganska hårt för att åtminstone de lägsta klasserna skulle få ha sin nybörjarundervisning på Busholmen, säger Veronica Hertzberg (SFP), ordförande för utbildningsnämndens svenska sektion.
Ett aber på vägen är att stadsfullmäktige har slagit fast att målet för svenska grundskolor ska vara 200 elever. Sådana siffror kommer man inte upp till på Busholmen.
En prognos innehåller ändå många osäkerhetsmoment.
– Hur ska man veta till exempel hur många svenskregistrerade tvååringar det bor på Busholmen år 2020? En prognos är besvärlig att bygga upp. Just nu bor det tio barn födda 2013 på Busholmen vars föräldrar anmält intresse för svensk skola, medan prognosen för 2020 bara räknar med 12 barn i samma årsklass. Och då är det ändå många som kommer att flytta in i de nya husen under de närmaste åren, säger Hertzberg.
På utbildningsverket konstaterar svenska linjedirektören Niclas Grönholm att antalet barn på Busholmen visserligen är större i den nya prognosen, men ändå fortfarande långt under 200.
– De förslag vi lagt fram, där barnen från Busholmen hör till Minerva, fungerar fortfarande också för Busholmen. Vi har ledigt utrymme i området, då kan vi inte diskutera nya små skolor. Vi har redan nu problem med hyreskostnaderna, säger Grönholm.
I kväll, onsdag, ordnar utbildningsverket en invånarkväll där förslagen för hur det svenska skolnätet i södra Helsingfors ska revideras diskuteras.
Eftersom antalet elever ökar behövs nya lösningar, och utbildningsverket har tagit fram två förslag.
Det ena går ut på att flytta alla distriktets sjätteklassare till Norsens skolhus vid Unionsgatan, tillsammans med högstadiet. Det andra förslaget går ut på att flytta hela Kronohagens lågstadium inklusive förskolan till Norsens lokaler, där det finns ledig kapacitet.
Under invånarkvällen kommer utbildningsverket att informera om de nyaste prognoserna och den respons som kommit in på förslagen.
– Förslaget om att flytta sjätteklassarna får en viss förståelse bland dem som givit respons. Motståndet mot att flytta in Kronohagens lågstadium i Norsen är större. Men de flesta vill inte ändra på något alls, konstaterar Grönholm.
Diskussionen är öppen för alla intresserade.
Läs mera om diskussionen på HBL.fi under kvällen och i torsdagens papperstidning.