Tatu Rauhamäki på två stolar
Stadsstyrelseordförande Tatu Rauhamäkis (Saml) lobbningsföretag vill förhindra Helsingforsregionens miljötjänster frånatt grunda bolag.
Tatu Rauhamäki är ordförande för stadsstyrelsen i Helsingfors. När stadsstyrelsen för ett år sedan skulle ge ett utlåtande till Helsingforsregionens miljötjänster, HRM, som ville grunda bolag för byggavfall, jävade sig Rauhamäki.
-
Helsingforsregionens miljötjänster äger eller är delägare i flera bolag:
HRM äger 80 procent av Pääkaupunkiseudun Vesi Oy.
80 procent av Uudenmaan voima Oy. -
Äger pappersföretaget HSY Holding.
30 procent av Keskiuudenmaan Vesi Oy.
10 procent av Ekokem.
25 procent av huvudstadsregionens Återvinningscentral.
Nu har han i egenskap av vd för lobbningsföretaget Ympäristöteollisuus ja -palvelut, YTP, skickat ett brev till medlemmarna i HRM:s styrelse. I brevet säger YTP att det inte finns orsak för HRM att konkurrera med företag i branscher där det redan finns tillräckligt med aktörer och en fungerande marknad.
Redan för ett år sedan ansåg kommunerna Helsingfors, Vanda och Esbo samt Grankulla att det inte finns fog för att HRM grundar ett dotterbolag som hanterar byggnadsavfall. Åsikten var att HRM som samkommun inte ska konkurrera med företag i branschen.
Vid HRM:s styrelsemöte i går återremitterades ärendet för att man vill höra städernas åsikt en gång till.
– Vi vill höra dem för att vi nu har ett nytt förslag. Nu vill vi grunda ett delägarföretag där vi inte äger allt till hundra procent, säger HRM:s vd Raimo Inkinen.
Varför är det så svårt att grunda bolag för byggavfall, ni har ju andra bolag?
– Vi har själva funderat på det. Jag vet inte varför det här är en stor politisk fråga, säger Inkinen.
Samkommunen HRM är redan delägare i bolag och har en fungerande koncernstruktur och praxis.
– HRM är en samkommun men bildar också en koncern. Vi har dotterbolag och är delägare. Det är den nuvarande verksamhetsmodellen som är mycket tydligare i kommuner som kan ha många hundra dotterbolag, säger Inkinen.
Tatu Rauhamäki ser flera problem om en kommun äger avfall som marknadsmässiga företag kunde ansvara för.
– Det kan bli svårt att specificera de riktiga kostnaderna och de blir en marknadsstörare för att de kan erbjuda billigare service än näringslivet, säger Rauhamäki.
Han påpekar att historien visar att samkommuner sällan åstadkommer resultat då de ger sig in i marknadsmässiga branscher och ger Helsingfors busstrafik som exempel.
Ser du någon konflikt i att du jävade dig då stadsstyrelsen uttalade sig i saken men att du nu som vd för YTP försöker påverka?
– Det är en klar konflikt. Det här är mitt lönearbete och därför kommer jag också i fortsättningen att inte delta då man fattar politiska beslut i den här frågan, säger Rauhamäki.