I dagarna kan ärtsoppan nå kusten
Algblomningarna ute till havs rör sig mot Hangö och Porkala udd. Vid Helsingfors stränder är det en annan art som frodas.
Cyanobakterierna, det vi kallar för blågrönalger, känner ingen kalender. När förutsättningarna är rätt blommar de upp, och de senaste veckorna har varit ypperliga. Detta i kombination med en nästan perfekt algvinter betyder att kraftiga sjok har uppstått sydväst om Finland. Baserat på prognosen för havsströmmarna räknar Finlands miljöcentral Syke med att de når västkusten vilken dag som helst.
– Hittills har bara båtfolket sett algbältena men nu finns det en risk för att de kommer till skärgården. Det är inte den värsta algblomningen vi haft men värre än många år, säger Harri Kuosa som är ledande forskare på Syke.
Enligt honom kan blågrönalgerna blomma när som helst efter midsommar och någon vecka in i september, om ytvattnet är minst 15 grader och solen skiner.
Spelar det någon ekologisk roll när blomningen infaller?
– Nej, mekanismen är alltid densamma. Vinden blandar om vattnet och för upp näring från bottensedimenten. Algerna använder näringsämnena för blomningen och sjunker till bottnen, där de blir föda för bakterier som i sin tur frigör näringsämnen. Så fortsätter kretsloppet.
Det här är den så kallade interna belastningen av Östersjön, som inte kan stoppas med några enkla metoder. Tillsammans med den externa belastningen, som våra utsläpp står för, tar Östersjön varje år emot mer näringsämnen än som försvinner.
– På kort sikt finns det inget att göra åt algblomningarna, det finns inga tekniska lösningar. Vi känner till ganska många problemställen som står för stora utsläpp, och som det skulle gå att kontrollera. Men det saknas pengar och vilja i vissa länder, säger Kuosa och syftar på bland annat Kaliningrad.
Han är glad över att avloppsvattnet från S:t Petersburg nu för tiden renas.
– Blågrönalgerna hör till på Östersjön, men inte så här stora blomningar.
Gamla synder flyter upp
Man behöver inte ha en stuga i Västnyland för att drabbas av blågrönalgerna. Blomningar förekommer i olika grad vid badstränderna längs kusten. Det handlar oftast inte om samma art av blågrönalger som flyter ute till havs.
– De som blommar på öppet hav liknar ärtsoppa och är nästan alltid giftiga. När det gäller algblomningarna vid stranden vet man aldrig vilken art det är. Därför rekommenderar vi att man alltid utgår från att de är giftiga eller irriterande och duschar efter badet.
När ett gröngult täcke lägger sig över en Helsingforsstrand går det inte att bara skylla på Östersjöns övergödning.
– Det är gamla synder, vi har släppt ut så mycket avloppsvatten längs kusten. Näringen har lagrats i bottensedimenten.
Kommer vi som lever i dag att vara med om en algfri sommar vid till exempel Munksnässtranden?
– Det är svårt att säga. Om det tröstar någon, kan jag säga kanske. Och mycket har blivit bättre, på 1970-talet kunde man inte simma utanför Helsingfors.
Giftiga alger i Nordsjö
När augustivärmen kom började algerna synas vid en del helsingforsiska badstränder, och den här veckan togs prover från alla stränder i östra Helsingfors och på Rönnskär. Vid Solvikens badstrand i Nordsjö upptäcktes på torsdagen flera arter som alla kan vara giftiga. Men när HBL besökte stranden i går var vattnet klart igen, och solbadarna lättade.
– I går var vattnet alldeles grönt och tjockt. Det ser mycket bättre ut nu, men vi låter ändå bli att simma för säkerhets skull, säger Elena Krylova som plaskar i vattenbrynet tillsammans med sin dotter.