"Busholmen behöver svensk skola"
Det finns inte tillräckligt många svenska barn i södra Helsingfors för att grunda en svensk skola på Busholmen, visar statistiken. För att motbevisa det har föräldrar grundat en Facebookgrupp.
Stadsstyrelsen i Helsingfors godkände förra veckan förslaget att bygga en finskspråkig kvartersskola för årskurserna 1–2 och ett daghem för 130 barn på Busholmen. Det har fått svenska föräldrar att agera. Maria Swanljung, mamma till två små barn, grundade förra onsdagen en Facebookgrupp för att kartlägga hur många familjer som har behov av en svenskspråkig skola i den nya och växande stadsdelen.
– Jag vill visa hur många svenskspråkiga som redan bor på Busholmen och kommer att ha ett behov av svenskspråkig undervisning. Vi gör vår egen folkräkning helt enkelt. Dessutom är det bra att samla krafterna och jobba för en skola tillsammans.
Behovet verkligt
Det verkar finnas både intresse och behov. Inom ett dygn anslöt sig sexton föräldrar som bor i eller ska flytta till Busholmen till Facebookgruppen "Svensk- och tvåspråkig skola på Busholmen". Sammanlagt har de 26 barn i skol- och dagisåldern. Gruppen är sluten, men inte hemlig.
Hanna Palenius är en av dem som genast gick med. Hon har två barn som inom några år ska börja skolan, Liam 5 och Hilma 3 år.
– Det har ända från början pratats om att Busholmen ska få en svensk skola. Visst blir man förvånad då de planerna nu plötsligt ändras. Folk har köpt bostad här för att barnen skulle ha promenadväg till skolan, säger Palenius.
Det har aldrig varit aktuellt att placera svenska klasser i den nu godkända kvartersskolan, som kommer att ha finska som undervisningsspråk. Men i de ursprungliga planerna för Victoriakvarteret ingick ett förslag på en motsvarande svensk kvartersskola i samband med daghemmet Pärlan, som byggs nu och öppnar under 2016. Det förslaget gick aldrig vidare i beredningen.
Plats i Minerva
Linjedirektör Niclas Grönholm på utbildningsverket säger att det inte finns behov av en ny svenskspråkig skola i södra distriktet.
– Elevprognoserna för de kommande tio åren visar att det bor mellan 17 och 80 svenska barn på Busholmen. En ny skola är en stor investering med tanke på mängden barn som skulle gå i den.
Att det inom några år ska byggas en ny, stor, finskspråkig skola på Busholmen för årskurserna 3–9 är klart. Det har också funnits planer på både en tvåspråkig skola och en nordisk skola i samband med den. Hur det går med de planerna klarnar senare i höst då verkets utredning är färdig.
– Vi på svenska sidan har aldrig varit med och planerat Bus- holmsskolan. Eleverna från Busholmen får plats i Minerva skola. Dessutom kommer vi att ha otroligt mycket utrymme i Norsens renoverade fastighet nästa höst och vi utreder möjligheten att flytta södra distriktets alla sjätteklassare dit. Vi har inte ekonomiska realiteter att bygga ett nytt skolhus, säger Grönholm.
Det är i den finska Busholmsskolan som Hanna Palenius och många av de andra Busholmsföräldrarna skulle vilja ha sina barn, i en egen enhet men i samma byggnad.
– Det vore fantastiskt med en skola där det finns både svensk- och finskspråkiga klasser. Det skulle de båda språkgrupperna på holmen ha nytta av. Där skulle också våra enspråkigt svenska barn lära sig en god finska, säger Palenius.
Undviker sammansatta klasser
Att skolvägen från Busholmen ska gå via Mechelingatan till Minervaskolan i Tölö vill föräldrarna motarbeta in i det sista.
– Skolan börjar samtidigt som kryssningsresenärerna stiger av båtarna i hamnen. Ska våra skol- barn trängas i 9:ans proppfulla spårvagn varje morgon? Cykel är heller inget alternativt, för trafiken längs Mechelingatan är så kaotisk att inte ens vuxna vill cykla där i rusningstid.
Enligt Veronica Hertzberg (SFP), ordförande för svenska sektionen i undervisningsnämnden, är det mera ändamålsenligt att satsa på skolor där det finns tillräckligt många elever för att bilda hela klasser.
– En svensk skola på Busholmen skulle få sammansatta klasser. Det är viktigare att vi får ihop hela klasser och tillräckligt stora skolor, även om skolvägen då blir länge. Med en viss volym har vi lättare att få behöriga lärare till skolorna.
Hon förstår föräldrarnas oro och välkomnar Swanljungs initiativ att kartlägga det verkliga behovet med hjälp av en Facebookgrupp.
– Det är bra att föräldrar samlas, diskuterar och räknar. Om det visar sig att statistiken är i underkant måste vi tänka om, säger Hertzberg.
Brist på lärare
Undervisningsnämndens ordförande Minerva Krohn (Gröna) gillar tanken på en tvåspråkig skola på Busholmen, tvåspråkig i den bemärkelsen att det skulle finnas svenska parallellklasser i en administrativt finsk skola.
– Jag bor själv på Busholmen och brukar sällan dra hemåt i politiska frågor. Men jag tycker att det vore väldigt roligt om Helsingfors första tvåspråkiga skola fanns på Busholmen.
Enligt Krohn finns det ett stort intresse för tvåspråkig undervisning på finskt håll i staden, men hon befarar att en sådan skola kan stupa på bristen på språkkunniga lärare.
– Vi har redan nu svårt att rekrytera tillräckligt många svenskspråkiga lärare. Lärarna i en tvåspråkig skola borde behärska både finska och svenska flytande och sådana kan vara svåra att hitta, säger Krohn.