Leran gissel för byggande i Malm
Invånarna i Fallkulla bostadsområde märker nu att den leriga jorden i området lämpar sig dåligt för byggande. På Malms flygplats ett stenkast ifrån vill Helsingfors stad bygga tusentals bostäder.
Bostadsområdet Fallkulla ligger strax väster om nedläggningshotade Malms flygplats och färdigställdes för tio år sedan. Den vanligaste jordarten är lera, vilket har lett till ojämnheter i stenläggningen, sprickor i byggnaderna och gårdsförråd som sjunkit ned i leran.
– Det är missvisande när de i stadsfullmäktige säger att det inte är problematiskt att bygga här, säger Samuli Kallio som bor i Fallkulla med sin familj sedan tolv år tillbaka.
Kallio är emot planerna på att stänga flygplatsen och bygga bostäder för 25 000 i stället. Han förespråkar det alternativ som flygplatsens försvarare fört fram: att bygga bostäder för 12 000 människor och låta flygverksamheten fortsätta.
Samuli Kallio tror att det blir mer problematiskt att bygga på flygplatsområdet än staden låtit förstå. Hans eget husbolag har tvingats byta ut en elledning samt stenläggningen på gården eftersom grunden inte var stabil nog för lerjorden. Bostadshusens grunder i Fallkulla har pålats men inte gårdsområdena.
"Finns inte bättre"
På Helsingfors stad tonar Pekka Holopainen på geotekniska avdelningen ned svårigheterna med att bygga vid Malms flygplats.
– Det finns områden i Helsingfors som är mycket mer problematiska, till exempel de gamla hamnområdena Ärtholmen, Busholmen och delar av Fiskehamnen.
Där består jorden av jord och soptippsrester som lagts på havsbottnen, medan jordarten i Malm består av lerjordar. Lerskiktet vid flygplatsen är 15–20 meter djupt. Bygger man bostäder där måste man slå ner pålar som når genom leran för att förankras i stadigare jord eller i berggrunden.
Holopainen medger att det ur en geoteknikers synvinkel vore bättre att bygga bostäder någon annanstans än i Malm, men jordarten är bara en av faktorerna man beaktar i planläggningen.
– Om det bara finns lediga områden så skulle vi så klart hellre bygga på hårda jordar, men speciellt i Helsingfors är de bästa områdena redan använda.
De problemen som uppstått i Fallkulla är enligt honom typiska för byggen som inte genomförts med tillräcklig noggrannhet och som står på lerjord. Nu är bestämmelserna striktare än för tio år sedan, säger Holopainen.
Pålandet medför en extra kostnad på kring tio procent av det totala byggpriset, bedömer han.