Kvartersbastun gör comeback
Samtidigt som lägenhetsbastur byggs om till garderober har de yngre generationerna hittat till de allmänna basturna. Nu är umgänget och kvaliteten på värmen det väsentliga.
De grå betongklossarna, grushögarna och metallstaketen på Sumparn döljer en av sommar-Helsingfors gömda oaser. Det är bara röklukten, som sprider sig ända till Fiskehamnens nybyggda kvarter, som avslöjar de vedeldade basturna med utsikt till Högholmen, Skatudden och Tjärholmen.
– Det här är ett bra substitut för en sommarstuga, säger Piia Seppälä, som modigt tar sig ett dopp nedåt mot de vassa klipporna i Sumparns sydspets.
Ännu för 20 år sedan byggde man en bastu i så gott som varje ny lägenhet. Bastubad skedde hemma, i husbolagets bastu eller på stugan. Det fåtal allmänna bastur som fanns höll på att gå under.
Nu är bastukulturen åter i förändring. De talkosnickrade gratisbasturna vid Sumparn har öppet för femte året, och på helger är ugnen het dygnet runt. Människor kommer både ensamma och i grupp, men ingen skyr att styra upp samtal med grannen på bastulaven.
-
Kotiharjun sauna
Åstorgsgatan 1
Helsingfors äldsta vedeldade bastu, grundad 1928. Tre bastur: en för män, en för kvinnor och en elbastu som kan reserveras.
Öppet: tisdag–söndag klockan 14–20, stängt måndagar. Under sommaren (till 9.8.) stängt också på söndagar.
Pris: 12 euro. -
Arlan sauna
Karlsgatan 15
Gaseldad bastu, grundad 1929. Skilda bastur för kvinnor och män.
Öppet: onsdag–söndag klockan 14–20.
Pris: 12 euro. -
Sauna Hermanni
Tavastvägen 63
Elbastu grundad på 1950-talet. I männens bastu ryms 30 och i kvinnornas 20 bastubadare.
Öppet: måndag–fredag 15–20, lördag 14–18. Har sommarstängt till 3.8.
Pris: 10 euro. -
Sompasauna
Fiskehamnsudden
Vedeldad bastu som byggdes av ett gäng helsingforsare ursprungligen för eget bruk, men i fem år har bastun varit öppen för alla. Alla ansvarar själva för värmandet av bastun. Ved och bastuvatten finns, men inte wc, omklädnings- eller tvättrum.
Öppet: dygnet runt under sommaren.
Pris: 0 euro. -
Kaurilan sauna
Hindersnäsvägen 9
Vedeldad bastu i en 1800-talsvilla. Fungerar normalt som beställningsbastu, men har allmän bastu på måndagar, dit man måste anmäla sig senast en dag före.
Öppet: för allmänheten på måndagar. Kvinnor klockan 18–20, män 20–22.
Pris: 15 euro. -
Månsas friluftsstuga
Krämertsskogsvägen 9
Allmän, vedeldad bastu en gång i veckan. Övriga dagar hyrs bastun ut.
Öppet: onsdagar, männens tur 16–18.30 och kvinnornas 18.30–20.
Pris: 5 euro. -
Hanaböle träsk i Vanda
Träskvägen 3
Huvudstadsregionens enda rökbastur, en liten och en stor, är öppna under vintersäsongen. Basturna är unisex och baddräkt är obligatorisk. Elbasturna för kvinnor och män renoverades i fjol.
Öppet: elbasturna varje dag klockan 9–20. Rökbasturna öppna mellan september och maj, den stora öppnar klockan 13 och den lilla klockan 15 och de stänger när bastun svalnar.
Pris: 6 euro för elbastun, 10 euro för rökbastun. -
Kulttuurisauna
Hagnässtranden 17
Kvartersbasturnas minsting. Den pelleteldade bastun vid Havshagens strand grundades 2013. Skilda avdelningar för kvinnor och män. Tillåter inte alkohol eller grupper på mer än tre personer.
Öppet: onsdag–söndag klockan 16–20.
Pris: 15 euro.
"Bastukulturen blomstrar"
Helsingfors upplever just nu en basturenässans, menar bastuföretagaren Kimmo Helistö. Helistö äger bastun Arla i Berghäll och har varit med i bastubusinessen i snart 20 år, alltsedan han grundade bastuklubben Höyryklubi på Lepakko på 90-talet.
– Under de senaste 20 åren har bastukulturen börjat blomstra. Människor har lärt sig att använda de allmänna basturna och för många har det blivit en regelbunden tradition, säger Helistö.
Helsingfors fyra allmänna bastur – Kotiharju, Arla, Hermanni och Kulturbastun – utökas till sex inom de närmaste åren. Nästa år ska Jasper Pääkkönen och Antero Vartia öppna en allmän bastu och restaurang på Ärtholmen och Busholmens nya Airut-kvarter ska få en ny bastu om ett par år, som Helistö är med och planerar.
Enligt Helistö har bastukulturen förändrats i takt med att hela den urbana stadskulturen förändrats. Det har blivit vanligare att vistas tillsammans i offentliga rum i stället för hemma.
– Ännu för femton år sedan gick man inte till parken för att äta picknick och umgås. I dag är det vardagligt.
Stadig ökning
I Helsingfors äldsta kvartersbastu, Kotiharjun sauna, har besökarantalet vuxit stadigt. Det är en markant skillnad till situationen för 25 år sedan, då den nuvarande ägaren Risto Holopainens far Väinö Holopainen tog över bastun. Då höll verksamheten på att dö ut totalt.
– Under de senaste fem åren har vi sett en ökning på ungefär 20 procent. Om det tidigare var ungefär hundra bastubadare per dag är det nu 120, säger Risto Holopainen.
Han berättar att största skillnaden är att unga personer hittat till bastun. För 20 år sedan var det så gott som bara pensionärer.
– När jag var liten så väntade det 20–30 pensionärer bakom dörren så fort bastun öppnade, medan det kanske var en yngre än trettio per vecka, säger Holopainen.
Nu är största delen av besökarna mellan 20 och 40, även om det fortfarande finns de som har besökt bastun i åratal – en del av dem sedan de var småbarn.
– Jag tror det fanns en del fördomar mot den allmänna bastun förut. De försvann när de unga började hitta till bastun. Och så har säkert medierna och den offentliga diskussionen påverkat, de allmänna basturna har varit mer framme, säger Holopainen.
Privatbastur tog över
På 1940-talet fanns det över hundra allmänna bastur i Helsingfors och de var först och främst ett ställe för stadens arbetare att tvätta sig på. I takt med att tvättmöjligheterna hemma förbättrades började basturna minska i antal. Än värre blev det när man började bygga bastur också i höghus och lägenheter.
– Den bastuupplevelse man får i en allmän bastu är något helt annat jämfört med den en liten lägenhetsbastu. Kvalitetsfrågor är också allt viktigare även när det gäller bastubad. På samma sätt som det finns till exempel kaffekännare börjar man uppskatta bastuns finesser, säger Kimmo Helistö.
Nu finns bara tre av de traditionella kvartersbasturna kvar: Arla, Kotiharju och femtiotalsbastun i Hermanstad. Nykomlingen Kulturbastun i Havshagen öppnade år 2013. Diverse beställningsbastur finns det däremot hundratals av.
– Jag har förundrat mig över mängden, men jag antar att det finns efterfrågan särskilt inom affärslivet. Det är en lite trist kultur där man går till bastun för att supa, säger Helistö.
Tuffa tider
Av de tre traditionella kvartersbasturna har 50-talsbastun Sauna Hermanni haft det svårast. I höstas funderade ägaren Mika Ahonen på att stänga, men nu ser det ljusare ut.
– När jag tog över bastun för två och ett halvt år sedan sjöng den på sista versen. Då fanns det dagar då jag inte hade en enda kund. Men nu går det bättre, vi har redan en del stammisar, säger Ahonen.
Ahonen förundrar sig över hur ett par spårvagnshållplatser kan ha en så stor betydelse – Berghälls och Sörnäs människovimmel når inte lugna Hermanstad.
– Men den lugna stämningen betyder också att bastun lockar till exempel barnfamiljer.
För att hållas på fötter måste Ahonen ibland hyra ut bastun för privata tillställningar på fredagar och lördagar, även om målet är att hålla bastun öppen för allmänheten alla dagar.
Även om bastun har funnits i över 70 år är Hermanni inte på samma sätt etablerad som basturna i Berghäll. Därför har Ahonen satsat bland annat på sociala medier och på att arrangera olika slags evenemang. I augusti, när bastun öppnas efter sommaren, firar bastun iskelmäkväll med smörgåstårta och kotikalja för att hedra Olavi Virtas, Tapio Rautavaaras och Toivo Kärkis hundraårsjubileum.
Ahonen upptäckte själv kvartersbasturna för femton år sedan.
– Det var en helt ny upplevelse – en bastu där det finns syre, behagligt bad och trevliga människor! Det är något helt annat än en liten lägenhetsbastu eller en unken husbolagsbastu, säger Ahonen.
Stammisar och turister
Enligt Kimmo Helistö finns det efterfrågan för många fler bastur i Helsingfors, särskilt i centrum.
– Marknaden skulle vara mättad om det fanns kring ett dussin bastur i Helsingfors – så länge de är olika och erbjuder olika saker. Det finns så många olika slags bastubesökare – familjer, kompisgäng, ensambadare. Helsingfors basturenässans är bara i startgroparna, säger Helistö.
Också turisterna är viktiga.
– Vad vet de om Finland? Jo, bastun. Helsingfors borde bli bastuns huvudstad, säger Helistö.
En del bastuälskare besöker regelbundet flera av de allmänna basturna i Helsingfors, men de flesta har skilda kundkretsar.
– Människor vill skapa och upprätthålla en levande stadskultur och allt fler unga förstår att det också innebär att man arbetar för att upprätthålla den, säger Ahonen.