Små störningar blir stora följder på rälsen
Sommaren har bjudit på ovanligt mycket krångel med tågtrafiken. Underhållsarbeten och problem med säkerhetsanordningar är de främsta orsakerna till förseningar i tidtabellerna.
I källaren under de enorma ämbetsverkskomplexen i Böle i Helsingfors finns ett litet rum där ett stort uppdrag vilar på några personers axlar. Bakom tiotals datorskärmar med olika kryptiska scheman och grafer sitter trafikchef Jari Lindström och styr tågtrafiken i landet med en erfarenhet på 35 år. Helt ensam är han ändå inte – det finns 20 lokala ledningscentraler i Finland – men då något går snett är det Jari och hans kollegor som ska lösa situationen.
– Här på skärmarna ser jag hur läget är i hela riket. Det operativa trafikstyrandet sköter de lokala enheterna, men då det sker störningar är det vi som beslutar hur de ska åtgärdas. Vi skickar också ut information om till exempel fördröjningar och uppdaterar skärmarna vid stationerna.
Järnvägstrafikcentralen är den myndighet som enligt Lindström kommer med det sista ordet i problemfall. Eftersom stora delar av Finlands järnvägsnät endast har ett spår och med otaliga förbindelsetåg är det ett riktigt pussel att få allt att stämma överens.
– Om ett passagerartåg ohjälpligt är försenat blir det i något skede nödvändigt att blåsa av spelet för det tågets del och låta resten av trafiken löpa normalt – annars kan det bli ett ordentligt kaos, säger Lindström.
Mera krångel än vanligt
I sommar har det varit mera problem med järnvägstrafikens punktlighet än normalt, berättar projektchef Aki Mankki från Trafikverket. Enligt Mankki, som arbetar med att undersöka och rapportera om trafikens punktlighet, beror problemen oftast på underhållsarbeten som utförs på spåren.
– I statistiken över förseningar kan man urskilja en topp under juni månad. Jag tror det främst beror på det reparationsarbete som utförs på spåren – tågen måste åka betydligt långsammare vid byggen. Dessutom har det varit ovanligt mycket trassel med säkerhetsanordningarna nu under sommaren, säger han.
– Problemen kan variera mycket från månad till månad. Man kan säga att ungefär en tredjedel av störningarna beror på arbete på rälsen. En annan tredjedel är problem hos transportören – det betyder i praktiken störningar med lok och vagnar. Den sista tredjedelen beror på diverse orsaker. Det kan handla om dåligt väder, vandalism eller att man varit tvungen att vänta på ett förbipasserande tåg.
Enligt Mankki kan redan ett aningen större problem synas tydligt i månadsstatistiken över förseningarna. Vanligtvis brukar även starka åskskurar orsaka trubbel för järnvägstrafiken men i år har man undvikit de värsta stormarna.
– Vi försöker givetvis planera så bra vi kan på förhand, men till exempel vid längre strömavbrott dröjer det inte länge förrän också tågen stannar. Lyckligtvis är det ganska sällsynt, säger Mankki.
Till Järnvägstrafikcentralens uppgifter hör också att ge tillstånd för tåg att köra in på ett specifikt spår. Jari Lindström får en förfrågan från ett frakttåg som är på väg till Ylivieska längs en enspårig bana. Han föreslår för tågföraren att de stannar och väntar på stationen i Eskola tills ett annat tåg passerat. Enligt Lindström är det "ett förslag som inte erbjuder några alternativ".
– Om jag nu av misstag skulle ha gett lov till frakttåget att fortsätta betyder det inte automatiskt att det skulle ha skett en krock. De lokala centralerna håller konstant ett öga på situationen och så har vi ju alla säkerhetsanordningar.
Skräckbilden en krock
På frågan vad som är ledningscentralens värsta skräckbild svarar Lindström att det utan vidare vore en krock mellan två tåg. Han tillägger ändå att risken för en krock är oerhört liten. Systemet är dubbel- och trippelsäkert.
– På åttiotalet då jag började jobbet sköttes kommunikationen mellan två stationer per telefon. Om de i andra ändan sade att spåret är fritt måste man helt enkelt lita på dem. Numera har vi ett väldigt omfattande system. I praktiken kan krockar inte ske.
Lindström tycker att Finlands järnvägstrafik fungerar relativt bra med tanke på de begränsade resurserna. Med europeiska mått har Finland ett av de bättre systemen med jämförelsevis få förseningar. Trots det kommer klagomål hela tiden från olika håll.
– I det här yrket får man räkna med mycket smutskastning – det känns ganska orättvist. Ibland ids jag inte ens berätta vad jag jobbar med, säger Lindström.