Lokala krafter köper Svidja slott
Vad krävs för att köpa ett slott? I fallet Svidja är det vilja och historisk anknytning som gäller – tillsammans med en check på över elva miljoner euro. Nya ägare till slottet är Gustav Rehnberg, Henrik Rehnberg och Antti Herlin.
Sedan Senatfastigheter i höstas meddelade att staten vill sälja Svidja slott har köpeprocessen varit i gång. Redan i ett tidigt skede visade bröderna Gustav och Henrik Rehnberg intresse för att köpa fastigheten, och den lokala anknytningen tillsammans med det faktum att de redan arrenderat mark på slottets ägor gjorde dem till seriösa budgivare. Nu, över sex månader efter att processen startade, är det klart att de får köpa slottet, tillsammans med affärsmannen Antti Herlin.
Rehnbergs och Herlin har inga alltför konkreta planer i det här skedet. Men i stora drag kommer verksamheten att fortsätta som förut, med nysatsningar på besökare.
– Vi tänker öppna slottet för allmänheten igen, och satsa på turismen och andra möjligheter det för med sig. Det blir ju först nästa sommar men evenemangsbokningar kan man nog redan nu börja höra sig för med, till exempel bröllop, säger Gustav Rehnberg.
– De hyror som nu finns fortsätter som vanligt, och vi försöker hitta nya hyresgäster till tomma lokaler.
Som exempel nämner han Harjulinna, huset där Röda Korset hade en flyktingförläggning förut, som ett tomt ställe som behöver hyresgäst.
Riksdagens välsignelse
Ännu är köpet inte helt genomfört.
– Det är inte helt färdigt ännu, först ska riksdagen godkänna köpet. Men vi ser ingen orsak för dem att inte godkänna det, konstaterar Gustav Rehnberg.
De försäljningar av statliga fastigheter som överskrider 10 miljoner euro måste godkännas av riksdagen, och eftersom summan nu stannade på 11,7 miljoner innebär det att köpartrion måste sitta och vänta till hösten innan de kan sätta i gång på allvar.
– Vi tänkte att vi skulle få köpet klart redan i december så att riksdagen kunde ha godkänt det i januari. Det är ju otur att det räckte så länge som det gjorde, nu måste vi vänta till ungefär oktober innan det kan klubbas igenom.
På Senatfastigheter bekymrar man sig inte om när köpet blev klart utan pustar ut över att man fick det sålt till en värdig köpare.
– Vi är väldigt nöjda över affären. Köparna har förmågan att upprätthålla och utveckla ett nationellt viktigt kulturlandskap, och årtionden av erfarenhet av hållbart jord- och skogsbruk, säger vd Jari Sario.
– Dessutom har de en klar bild av hur verksamheten ska fortsätta.
Gemensamma nämnare
Svidja slott besitter enormt historiskt värde. Gården grundades redan på 1420-talet. Slottet är i dag Finlands enda bevarade slott från den tidsepoken.
Släkten Rehnberg har också en långtgående gemensam historia med Svidja. På 1840-talet köpte Erik Johan Rehnberg granngården Gårdskulla från Svidjas ägor och på Gårdskulla har släkten brukat jorden sedan dess, nu i regi av Gustav och Henrik. Redan för över 80 år sedan försökte brödernas farfar köpa Svidja och förena gårdarna igen, men då blandade riksdagen sig i leken.
– Baron Wrede gick i konkurs och tvingades sälja, och då ropade min farfar in Svidja på öppen auktion år 1934, berättar Gustav Rehnberg.
– Men då gick staten emellan och stiftade en lag som sade att de har förköpsrätt till stora fastigheter. Så kom staten över slottet.
Staten har ägt Svidja sedan dess, och senast användes slottet av Helsingfors universitet. Sedan 2006 har verksamheten varit nere på själva slottet. Gustav Rehnberg har arrenderat mark och ekonomibyggnader på Svidja av staten i åtta år, och har fortsättningsvis sina biffkor kvar. I köpet av gården ingår 771 hektar mark varav 260 hektar är åkrar. 62 byggnader följer också med i köpet.
- Gården grundades 1420 av häradsrådet Björn Ragvaldsson
- Slottet byggdes av Erik Fleming på 1540-talet
- Slottet har genomgått två faser av modernisering
- 1755 köptes Svidja av hovmarskalk Reuterholm som påbörjade moderniseringen
- Den slutfördes av August Wrede vid sekelskiftet, då slottet också fick sitt nuvarande utseende