Det kan bli mycket dyrare att åka kollektivt
Byggandet av nya spårvägar ställer till det för politikerna i Helsingforsregionen. Priset på kollektivtrafiken hotar att skena i väg.
På ett eller annat sätt blir det dyrare att åka kollektivt. Om två år förväntas städerna i huvudstadsområdet skjuta in ytterligare nästan 43 miljoner euro i Helsingforsregionens trafik, HRT. Då kommer den första stora räkningen för byggandet av västmetron.
I dag kostar biljetterna hälften av självkostnadspriset och om beslutsfattarna inte ökar samhällsstödet blir biljetterna i snitt nästan 11 procent dyrare enbart på grund av metrobygget. Också ringbanan som öppnar i sommar ska betalas.
Alternativet till prischocken är att subventionera mera, men hur man än gör är det stadsborna som betalar. Det gör man antingen vid biljettautomaten eller via skatter.
HRT:s styrelse diskuterar trafikinvesteringarna och kommunandelarna i aftonskolan på onsdag. Samtidigt grubblar medlemskommunerna på utlåtanden som styrelsen behandlar i maj eller juni. Det gemensamma målet är att förbättra utbudet men åtminstone bevara nuvarande servicenivå. Det blir svårt om penningkranarna stryps. Att slopa buss- och spårvägslinjer möter alltid på hårt motstånd bland dem som drabbas.
Det är inte enbart de som åker kollektivt som betalar. Kostnaderna slås ut över hela samhället, alltså även dem som kör bil, cyklar och promenerar. Kollektivtrafiken kostar 248 euro per invånare i HRT:s medlemskommuner. År 2017 beräknas summan vara 331 euro.
Hur mycket får biljetten kosta?
Skillnaden mellan månadskostnaderna för att åka kollektivt och köra bil krymper speciellt om lågkonjunkturen fortsätter och bränslepriset inte stiger.
– Den som inte har råd med bil betalar snällt kollektivtrafikens biljettpriser även om de skulle vara mycket högre än nu, säger trafikforskaren Antero Alku.
Det är oklart var smärtgränsen går. Pendlarna reagerar långsamt på prishöjningar.
– Därför är det osäkert om folk väljer bort kollektivtrafiken för att den är för dyr eller på grund av andra orsaker.
Om exempelvis mängden arbetstillfällen minskar är det också färre som åker kollektivt. Då minskar biljettintäkterna.
– Samtidigt är det allt svårare för kommuner med trängd ekonomi att satsa på kollektivtrafik. Trycket ökar på beslutsfattarna om servicenivån ska vara densamma som tidigare, enligt en rapport som nyligen presenterades för HRT:s styrelse.
I Tallinn infördes gratis kollektivtrafik 2013. Antalet passagerare ökade med tre procent och trafiksituationen i staden påverkades endast lite. Det ansågs ändå vara ett bra resultat i ett läge där kollektivtrafikens popularitet dalat en längre tid. Tallinn har 400 000 invånare. Försöket skulle bli väldigt mycket dyrare i Helsingforsregionen med mer än tre gånger så många invånare.
– Vi slösar med resurserna om priset är för lågt. Därför stöder jag inte gratis kollektivtrafik, säger Alku.
Svåra beslut
Helsingforspolitikerna Risto Rautava (Saml) och Björn Månsson (SFP) är bekymrade. Månsson är styrelsemedlem i HRT, Rautava ordförande.
Kollektivtrafiken i huvudstadregionen är inte dyrast men inte heller förmånligast i en europeisk jämförelse. Båda säger att kollektivtrafiken alltid ska vara det första valet om det bara är möjligt, men att förhandlingarna om biljettpriserna blir tuffa.
– Säkert är att Esbo och staten betalar för förlängningen av västmetron men jag tycker att Esbo borde betala en större andel också för avsnittet fram till Mattby, säger Björn Månsson.
Det är svårt eftersom det i avtalet mellan HRT:s medlemskommuner står att kostnaderna för utbyggnaden av kollektivtrafiken, alltså även byggandet av västmetron, fördelas mellan medlemskommunerna.