"Våga pröva nya saker"
I kampen för jobb och bostäder måste vi glömma ideologiska förtecken och gammalt vänster–höger-tänkande. Det är Silvia Modig och Marcus Rantala överens om. När det gäller detaljerna går åsikterna mer isär.
När Silvia Modig (VF) och Marcus Rantala (SFP) möts på HBL:s redaktion är diskussionen genast i gång och rullar på med full styrka utan att reportern hinner ställa en enda fråga. Båda är ledamöter i Helsingfors stadsfullmäktige och djupt engagerade i huvudstaden och dess utveckling. Eftersom de nu kandiderar i ett riksdagsval försöker vi styra bort från de mest lokala detaljerna och hålla oss till lite större frågor, som jobb och bostäder.
Att bostadssituationen i den snabbt växande huvudstadsregionen är ohållbar är kandidaterna överens om – delvis också om orsakerna. När det gäller var man ska bygga går åsikterna mer isär. Rantala vill bevara Malms flygfält medan Modig är redo att bebygga området. Orsak:
– Malms potential har inte utnyttjats, det är ett gammalt samhälle med egen identitet och med invånare som bott där i flera generationer. Mer bebyggelse skulle förbättra områdets image, säger Modig.
Enligt Rantala behöver en stad ha annat än bostäder, till exempel grönområden, och varför inte också ett flygfält.
– Jag tror att det inte ens skulle vara ekonomiskt fiffigt att bygga på flygfältet på grund av behovet av marksanering. Och många av dem som i dag använder Malm skulle inte hitta ersättande flygfält, säger Rantala.
Båda ser ett stort problem i att fem stora bolag bygger i princip allt i huvudstadsregionen.
– Helsingfors stad borde ge ut tomter och mark i mindre delar, så att fler bolag har möjlighet att delta. Det skulle öka konkurrensen och få ner priserna. Vi inom vänstern tycker att också staden själv kunde bygga bostäder, säger Modig.
Onödigt hög standard
Båda tycker att man gott och väl kunde pruta på standarden i nya bostäder för att få ner kostnaderna.
– Visst ska vi hålla fast vid ett högklassigt byggande, men man kunde ha en lägre utrustningsnivå i en del bostäder, säger Rantala.
– Alla bostäder behöver inte ha egen bastu. Lägenheterna kunde ha en viss minimistandard men sedan skulle invånarna själva få bestämma hur mycket pengar de satsar på att höja nivån, säger Modig.
– Här får inte finnas några ideologiska förtecken, inga heliga kor. Man måste titta rationellt. Dagens situation är ohållbar, folk har inte råd att flytta till Helsingfors, säger Rantala.
– Därför måste man vara öppen för alla idéer, oavsett om de kommer från höger eller vänster, säger Modig.
Många efterlyser en flexiblare arbetsmarknad och vill begränsa arbetslöshetsunderstödet, medan andra vill förbjuda så kallade nollavtal, det vill säga att den anställda kallas in bara när det råkar finnas jobb. Vad anser ni?
– Jag är emot nollavtal, eftersom de sätter den anställda i ett klart underläge gentemot arbetsgivaren. Deltidsarbete är bra i sig, men jag vill inte att nollavtal ska bli en del av vårt system med deltidsarbete. Många är anställda på nollavtal mot sin vilja. Vi måste ha ett system där folk kan leva på sin lön, säger Modig.
Rantala anser däremot att vi redan nu har en alltför stel arbetsmarknad och vill inte göra den ännu stelare genom att förbjuda nollavtalen.
– Ett nollavtal passar människor i vissa livssituationer, till exempel studerande, men för den som har bostadslån eller ska försörja en familj är det förstås ingen långsiktig optimal lösning. Men om vi går in för att förbjuda nollavtal så tror jag att många företag helt och hållet låter bli att anställa, eller väljer att betala svart, säger Rantala.
Enligt Rantala är ett stort problem att vår arbetsförmedling inte fungerar. Han vill i högre grad anlita företag som försöker matcha arbetssökande och lediga jobb.
– Om det här skulle fungera kunde jag tänka mig ett system där arbetslöshetsunderstödet är högre i början av arbetslöshetsperioden, för att sedan gå ner successivt, säger Rantala.
Basinkomst
Modigs recept är att införa en basinkomst. Enligt henne skulle det vara ett sätt att ta bort så kallade flitfällor som hindrar folk från att ta emot kortare jobb eftersom de då riskerar att gå miste om understöd.
– Om folk slapp tänka på sådana saker skulle de bli mera aktiva, säger Modig.
Rantala säger att han inte direkt är för en basinkomst, för det finns så många olika modeller, men han är nog beredd att fundera på alla alternativ där man med samma mängd pengar som i dag får ett system som uppmuntrar människor att jobba.
– Dagens system är egentligen menat att sköta korta arbetslöshetsperioder, men nu sköter vi lång strukturell arbetslöshet med samma modell, säger Rantala.
– Jag hoppas att nästa regering har mod att pröva nya saker. Här i Finland är vi alltför rädda att testa saker innan vi är säkra på att de är helt färdiga, säger Modig.