Social konst på Hagnäs metrostation
”Flag it” står det på en skylt på den gamla biljettkiosken. Bakom initiativet, bland papper och pastellkritor, sitter konstnären Viva Granlund. Hen har tidigare studerat konst i New York och arbetat som konstnär i 15 år.
Det är folktomt på Hagnässtationen under påskhelgen. Förutom rulltrappornas maskineri hörs ett enstaka samtal. Det är Viva Granlund i en färgfläckig overall, sittandes vid biljettkiosken bland teckningar och pastellkritor, som har fångat en förbipasserande pendlares uppmärksamhet. Stannar till gör också Securitas som undrar om konstnären har tillstånd. Viva Granlund svarar och pekar samtidigt på sin röda pins där det står HST/konstlinjen med stora vita bokstäver. De går vidare.
– Det är alltid såhär med gatukonst, säger Viva Granlund.
Att konstnärsprojektet landade i södra biljetthallen på Hagnäs metrostation beror på att HST, Helsingfors stad firar sitt 70-årsjubileum genom konstprogrammet Konstlinjen.
– Jag vill ta konsten till folket men det handlar också om att möta människor, säger Viva Granlund och använder uttrycket social konst.
Och det gör Viva Granlund genom att bjuda in förbipasserande till att stanna upp för samtal, diskussion eller att låta dem måla en egen flagga som sedan tejpas upp med orange tejp på den gamla biljettkiosken. Några har hen gjort själv andra har pendlare skapat.
– Konstscenen är förändrad. Jag gör detta för att visa konst på ett annat sätt än det vanligtvis görs. Till exempel har museum kostnader och tar inträde men detta är billigare för alla.
Viva Granlund är en bland flera som deltar i Konstlinjen som ska skapa en bro mellan konst och kollektivtrafik. Kultur- och konstupplevelser utlovas på allt från metrovagnar, metrostationer till spårvagnar. Men Viva Granlund betonar att hen gör det utan vinstintresse och att bidraget är ett eget initiativ.
– Det är intressant att flytta runt. Jag har gjort detta på många platser och i olika sammanhang. Allt från konstprojekt på stödboenden till konst med mentalt sjuka.
Tidigare har Viva Granlund studerat konst i USA på The art students league of New York. Numera lägger hen mest tid på konst i det offentliga rummet och undervisar samtidigt för konstnärsstudenter en gång i veckan för att klara hyra. Men företagande lockar inte.
– Man kan inte vara en fri konstnär i företagsvärlden. Konst är annorlunda. Du skapar inte en produkt och förmedlar inte en tjänst. Det går inte att privatisera allt, så som mig själv. Men inom design är det annorlunda för då riktas konsten ofta direkt mot företagsvärlden.
Vad är svårast med att arbeta som gatukonstnär?
– Det svåraste med social konst och gatukonst är att människor generellt inte förstår konst utan vinstintresse. De säger att ’om du inte tjänar pengar på det så borde du välja ett annat yrke.’
Vad brukar du svara då?
– Då brukar jag fråga: "hur är mitt jobb annorlunda än ditt? Det är delvis därför jag gör gatukonst. Jag vill skapa en diskussion om dessa frågor och jag är inte ensam om det. Men det är inte så många gatukonstnärer som arbetar så synligt som jag gör.
Viva Granlund har tidigare haft ställt ut konst på gallerior men det är dyrt och lockar inte lika mycket längre.
– I en etablerad miljö som ett galleri är det oftast för dyrt för mig att ställa ut. Ibland gör jag det om jag blir tillfrågad för då behöver jag inte betala. Stor del av stadens konst är ofta etablerad men det är den olagliga gatukonsten som är mest politisk och intressant, säger Viva Granlund och fortsätter:
– Jag är gatukonstens bro mellan etablerad konst och olaglig gatukonst.