Historien ska synas i ortnamnen
Är det okej att uppmärksamma förbudstidens spritsmugglare med en egen väg? Vill någon på bo Kvillrarvägen? Varför översätts inte Rannikkotie till Kustvägen? Det är exempel på frågor som Sami Suviranta måste ta ställning till i sitt jobb. Han är namnforskare vid stadsplaneringscentralen i Esbo.
– De gamla ortnamnen i Esbo är i huvudsak svenskspråkiga. Historien ska synas i stadens ortnamn. När vi planerar nya områden gör vi det på två språk samtidigt, gatunamnen ska sitta bra på både finska och svenska. Det blir sällan bra om man gör jobbet på bara ett språk och sedan låter översätta namnen, säger Suviranta.
Han har jobbat med ortnamn i Esbo i 16 år och varit med om att påverka namngivningen i bland annat Bastvik, Stenbruket, Storåkern och framtida stadsdelen Finno. Han har studerat finska och geografi, men det viktigaste i jobbet är nog samarbetet med ortsborna och vetskapen om ortens historia.
– Storåkern var ett svårt område, det är främst gammal åker och där fanns just inga gamla gårdar eller torp att utgå ifrån. Men det var samtidigt spännande, det är sällan vi får namnge en ny stadsdel helt från noll.
En del material hittade Suviranta ändå att ta fasta på, som Lukubäcken och det gamla torpet Klaris. På området byggs Opinmäen koulu, som blir både ett allaktivitetshus och en högborg för livslångt lärande. Han kombinerade bäckens namn med temat om lärande och skapade en namnpalett med namn som Lukugatan, Penngatan och Ordgatan.
– Invånarna bjöd in mig till en invånarkväll i höstas. De var överlag nöjda med ortsnamnen, utom på en punkt, Klarisvägen – Klariksentie. Ord som börjar på kl- är ovanliga i finskan och svåra att uttala. Där fick jag mycket respons.
Suviranta motiverade namnvalet med att namnet är starkt förknippat med platsens historia och dessutom skiljer det sig från alla andra gatunamn i staden.
Hav eller sjö?
Metroprojektet har flyttat Suvirantas fokus från Storåkern till Finno, också det en ny stadsdel, men där finns mera historia och gammal verksamhet att ta fasta på.
– Detaljplanen kring den blivande metrostationen är snart färdig. Vi har tagit inspiration från den närliggande fågelbassängen och funderat på namn som Kikargatan, Fågeltornsstigen och Fågelskådarstigen.
I området närmare stranden pågår arbetet med delgeneralplanen och i den tar man ännu inte ställning till gators namn. Men Suviranta har börjat fundera på lämpliga namn och blickar ut mot skärgården.
– Birisholm hette tidigare Lövisholmen. Kunde det bli ett bra namn på någon gata vid stranden – Lövisholmsgatan?
Klart är att Säljägarvägen ner till Finnohamnen ersätts av Sjövägen när den byggs om. På finska ska gatan heta Meritie och Suviranta har funderat en del på om Sjövägen är rätt motsvarighet.
– När vi nu tar tillbaka ett gatunamn som varit ur bruk i 40 år kan vi välja ett bättre svenskt namn. Sjövägen känns naturligare, man använder ju ofta begreppet sjö om havet på svenska. Det heter sjökapten och sjökort och folk åker ut på sjön med sin båt.
Örkiängen väcker känslor
Esbos historia är till stora delar svenskspråkig och nästan alla gamla ortsnamn är därför svenska. Lantmäteribyrån bestämde år 1965 att alla byar måste ha en finsk översättning också. Då såg ställen som Suvela och Kumpyöli dagens ljus. Men alla finska namn accepterades inte ens av majoritetsbefolkningen, Kumpyöli kändes så främmande att det aldrig slog igenom, i dag används endast Gumböle.
Namngruppen jobbar parallellt med ett projekt att korrigera namnfel som gjorts under åren. Invånarna har mycket åsikter om ortnamnen och tvekar inte att ta kontakt med stadsplaneringscentralen när de vill påverka.
Ett långvarigt diskussionsämne som nu ska åtgärdas är Örkiängsvägen i Kalajärvi i norra Esbo.
– På 1970-talet hörde invånarna av sig och sa att gatunamnen som börjar på Örki- kändes för egendomliga, sådana namn finns inte någon annanstans.
Nu när gatorna i området ska dras om är också namnfrågan aktuell. Men vid det här laget har invånarna vant sig vid Örkiängsvägen och vill helst behålla det namnet. Namngruppen har nått en kompromiss med invånarna. Man byter namn till Långkärrsvägen, men:
– Den kortare delen av gatan får det nya namnet Örkidalen, det har invånarna godkänt.
Varifrån kommer namnet Esbo?
– På medeltiden fanns i området Esbogård en by som hette Espoby. I något skede har dessa två förenats till en storby. Namnet Esbo kan syfta på aspträd, den ålderdomliga varianten ”äspe” betyder aspdunge. Man har antagligen uttalat namnet ”Espo” en gång, men sedan tagit modell av större städer som Åbo och tyckt att namnet borde sluta på samma sätt, med -bo.
Ett par saker som Suviranta är försiktig med i gatunamn är personnamn. FN rekommenderar att man undviker att namnge gator efter levande personers namn, för att inte uppmuntra till persondyrkan. Suviranta har töjt på rekommendationen till att gälla alla politiker och tjänstemän, såväl levande som döda.
Så någon Olavi Loukos väg kommer vi knappast att se i Esbo, inte ens vid någon metrostation.