Bara enskilda papperslösa i stadens hälsocentraler
– Lagförslaget om papperslösas hälsovård innebar aldrig någon risk för så kallad hälsoturism, säger Kati Juva från organisationen Läkarens sociala ansvar. Sedan vårdrätten utökades i Helsingfors i fjol har bara enskilda patienter sökt hjälp.
Efter att lagförslaget om utökad rätt till vård för papperslösa föll i riksdagen, har diskussionen om förslaget gått het. I flera medier citeras läkare som offentligt tagit ställning mot lagutkastet.
Kati Juva som är ordförande för organisationen Läkarens sociala ansvar påpekar att det är åsikter från enskilda yrkesutövare.
– Som yrkeskår står läkarna enhälligt bakom lagförslaget. Läkarförbundet med sina 20 000 medlemmar har länge påpekat att Finlands lagstiftning har brister när det gäller att trygga hälsovården för personer från så kallade tredje länder. I nuläget uppfyller Finland inte de mänskliga rättigheterna.
Kritikerna menar bland annat att lagen hade öppnat för så kallad hälsoturism särskilt från Ryssland där det finns många papperslösa, samt att uppskattningen av kostnaderna var alldeles för låg. Institutet för hälsa och välfärd THL gjorde inför lagberedningen en utredning där man uppskattar att antalet papperslösa i Finland är omkring 1000–1500 medan till exempel polismyndigheten anser att siffran är flerfalt högre.
Kritikerna menar också att THL:s kostnadskalkyl är för låg, eftersom vården av bara en tuberkulossmittad person kan kosta tio- eller hundratusentals euro.
Här finns det stora missförstånd, menar Juva.
– För det första vet ingen, varken polisen eller THL, hur många papperslösa det verkligen finns, säger hon.
Vård som kostar
Hon påpekar också att det finns en avgörande skillnad mellan rätten till vård och rätten till subventionerad vård. Lagförslaget handlade bara om att ge rätt till vård – inte om att den vården skulle bekostas med skattemedel.
– I nuläget har alla människor rätt till akut vård. Det betyder att också en papperslös får vård vid till exempel en förlossning, men så länge personen inte omfattas av den finländska sociala tryggheten är hon tvungen att betala för vården – precis som en vanlig turist, säger Juva.
Lagförslaget hade utökat rättigheterna från att gälla bara akut vård till att gälla vård av gravida kvinnor och barn. I lagutkastet fanns också inskrivet att patienten skulle garanteras vård även om han eller hon var medellös. Juva ser ändå scenariot med "hälsoturister" som osannolikt.
– Man blir inte papperslös utan vidare. Till exempel asylsökande klassas inte som papperslösa utan har bättre skydd inför lagen, säger Juva.
I debatten har hon hört många missförstånd om vem som räknas som papperslös.
– Det finns inget likhetstecken mellan illegala invandrare och papperslösa. Jag har träffat finländare som bott utomlands ett tag och därmed blivit papperslösa enligt den finska vården. De har inte insett det förrän de insjuknat. Det kan bli en dyr historia, säger Juva.
Redan i Helsingfors
Lagförslaget tog avstamp i den modell som sedan ett år tillbaka fungerar i Helsingfors. Där har barn och gravida kvinnor rätt till utökad vård, inte bara i akutfall. Enligt stadens social- och hälsovårdsdirektör Hannu Juvonen har antalet hjälpbehövande varit mycket lägre än man räknat med.
– Vi talar om enskilda fall, kanske ett tiotal, säger han.
Några exakta siffror finns inte eftersom verket inte har kunnat föra statistik över de papperslösa.
– Det är känslig information som är svår att göra statistik på. Kort sagt behöver vårt system en ny kod för papperslösa. Det är svårt att säga hur länge det tar.
Enligt Juvonen föredrar många patienter att vända sig till de frivilliga klinikerna, som Global Clinic trots att verksamheten där är helt frivillig. Han ser inte att de frivilliga klinikerna som ett problem.
– Men grundtanken med Helsingfors system är att kunna erbjuda modern vård och förebygga svåra problem, säger han.