Fenomen ersätter traditionella läsämnen i framtidens skola
Fenomeninriktad inlärning är framtidens melodi. I stället för att passivt sitta i klassrummet och lyssna på läraren ska eleverna lära sig att gå ut i samhället, ta reda på, granska och förhålla sig kritiskt till ny information.
Finland har halkat på efterkälken. Om man jämför europeiska skolelevers kunskaper i hur de använder informationsteknik ligger de finländska elever långt efter sina jämnåriga i Europa. Det här vill biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen i Helsingfors ändra på.
– Utvecklingen har skett i rasande fart och skolan har inte hunnit med. Helsingfors är en växande skolstad, vi hare allt flera elever i stadens skolor. Därför borde Helsingfors vara en föregångare i Finland. För att nå dit måste vi sätta fart på utvecklingen av framtidens skola.
Inlärning över ämnesgränserna
Ett ofta återkommande begrepp i rapporten Framtidens skola 2015-2020, som publicerades i går, är fenomeninriktad. Det betyder att eleverna under en viss tidsperiod behandlar ett fenomen i flera olika ämnen. I den nya läroplanen, som träder i kraft hösten 2016, är fenomeninriktad inlärning en väsentlig del av undervisningen och nu vill utbildningsverket i Helsingfors gå i täten för den här utvecklingen.
Det digitala spelar en central roll i den framtidens skola. För att klara sig i samhället och arbetslivet måste eleverna redan i skolan lära sig att hitta och bearbeta information i digital form. Att det sker med hjälp av pekplattor och bärbara datorer är självklart, några ADB-klassrum byggs inte längre i skolor. Men enligt Liisa Pohjolainen, nyvald utbildningsdirektör i Helsingfors, är den öppna frågan vem som ska skaffa utrustningen:
– Pedagogiken kommer att förändras och vi måste se möjligheterna i det digitala. Det vi ännu inte har bestämt är hur vi gör med utrustningen. Ska eleverna i grundskolan ha personliga apparater? Ska de skaffa egna eller låna skolans? Klart är att alla familjer inte har möjlighet att skaffa pekplattor. För att alla barn ska få en likvärdig skolgång och lära sig att navigera i informationssamhället måste skolan vara beredd att stå för en del av utrustningen, säger Pohjolainen.
Ut ur klassrummet
Framtiden handlar ändå inte bara om digitalisering. Också skolhusen ska rustas för att bättre motsvara framtidens krav på fungerande inlärningsmiljö. I de tre fyra skolor som Helsingfors kommer att bygga under de kommande tio åren ska klassrummen vara modifierbara, så att de passar olika stora grupper och klasser. Miljön utanför skolan borde också användas bättre.
– Inlärningsmiljön i Helsingfors är unik. Vi har landets största urval av museer och konsthallar inom räckhåll, plus allt vad den urbana stadskulturen erbjuder. Skolan måste bli bättre på att utnyttja dessa resurser i undervisningen, säger Ritva Viljanen.
Allt det här får ändå inte ske på bekostnad av en del traditionella skolämnen.
– Det är ett faktum att musik, handarbete och idrott aktiverar hjärnan mera än passivt lyssnande. Därför ska vi behålla dessa skapande ämnen också när vi övergår till den fenomeninriktade undervisningen, säger Viljanen.