Ville Kopra vill folkomrösta om metropolen
Att både Centrumslingan och metropolförvaltningen gick i stöpet är illa för Helsingforsregionen. Det säger Ville Kopra på Miltton Networks. – Nu blir det svårare att konkurrera med andra europeiska storstadsområden, säger han.
Enligt Ville Kopra vore det en bra idé att ordna en folkomröstning om en sammanslagning av huvudstadsregionens kommuner.
– Finland ligger avsides och för att vara lockande måste vi ha en mycket livskraftig huvudstadsregion. Det betyder en utvecklad infrastruktur med trafikförbindelser, metro, Centrumslingan, och tillräckligt med bostäder.
Kopra tror att metropolfrågan tar ny fart senast efter nästa riksdagsval.
– Då kommer nya människor och nya initiativ.
Blev lobbyist
Ville Kopra var dåvarande finansminister Jutta Urpilainens specialmedarbetare, som vid SDP:s ordförandebyte i somras lämnade sin uppgift tillsammans med resten av Urpilainens medarbetarskara. Sedan december är Kopra senior advisor och delägare i Miltton Networks, som är kommunikations- och pr-byrån Milttons enhet för lobby- och annan public affairs-verksamhet.
Därmed är han en i raden av personer från politikens innersta krets som flyttat över till lobbyuppdrag för näringslivet. På Miltton Networks finns sedan tidigare bland andra Jussi Kekkonen som var Jyrki Katainens specialmedarbetare under dennes statsministerperiod, samt Anna Mari Vimpari som var specialmedarbetare under Mari Kiviniemis och Matti Vanhanens statsministerperioder.
Att personer med information och ett inflytelserikt nätverk från toppolitiken tar emot lobbyuppdrag för näringslivet har väckt debatt. Själv säger Kopra att frågan ska skötas såsom politiker och medborgare anser vara bäst.
– Det har föreslagits en karenstid och visst kan det hända att det behövs mer reglering. Om så är fallet är det ok för vår del. Vi försöker vara transparenta i allt vi gör och sitter inte på någon hemlig information.
Uppgift: förklara samhället
Enligt Kopra går hans jobb inte ut på att springa hos politiker och utöva påtryckning för uppdragsgivarens räkning.
– Vår uppgift är att förklara för våra kunder hur samhället och beslutsfattandet fungerar, hur politiker och fackföreningarna tänker, och vem som är nyckelperson i olika frågor.
Kopra säger att han och kollegerna förvisso har tät kontakt med makthavare, men inte för att påverka dem, utan för att informera sig själva och sedan förmedla sin bild av världen till kunderna. Enligt Kopra växer efterfrågan på hans och kollegernas tjänster.
– Företagen har märkt att de politiska riskerna växer. De har koll på den egna branschen men inte på vilka politiska förändringar som kan få konsekvenser för deras verksamhet.
Hit hör till exempel nya EU-regler, skärpt lagstiftning eller beskattning.
Kesko, Kone och Gasum hör till de företag Milttons olika enheter har samarbetat med. Man har hjälpt Hartwall att jobba för en ansvarsfull dryckeskultur, för att på så sätt mota skärpta regler från myndigheterna. Guggenheim-stiftelsens arbete för ett Helsingfors-museum är ett annat uppmärksammat uppdrag. Kampanjen för ett könsneutralt äktenskap, Me tahdomme, gjorde Miltton gratis som en politisk markering.
Du är socialdemokrat med bakgrund i fackföreningsrörelsen och har nu storbolagen som dina uppdragsgivare. Händer det att du gör jobb som strider mot din övertygelse?
– Intressant fråga … Någon sådan situation har jag inte hamnat i. Min utgångspunkt är att om finländska företag lyckas så gynnas de anställda. Vårt jobb handlar i stor utsträckning om att upprätta en dialog mellan företag, politiska rörelser eller fackförbund så att de lättare beaktar varandras ståndpunkter. Det är klart att det kan finnas motsättningar i storföretagens och fackföreningsrörelsens mål, men de är trots allt varandras samarbetspartner.
– Vi behöver inte vara av samma åsikt som våra kunder, det räcker att vi berättar vår syn på hur deras syften ska nås.
Har du mer inflytande nu än när du var Urpilainens specialmedarbetare?
– Inflytandet i Finland ligger stadigt hos de politiska beslutsfattarna, förutsatt att de vill använda inflytandet. Det är politikerna som har makten i Finland, och det är bra och sunt. Någon minister gör det mesta själv medan en annan delegerar, men det är åtminstone inte hos oss makten finns.
Sannfinländarna rörde om
Den avgående regeringen, där Kopra alltså i tre år fanns i kulisserna, har haft svårt att nå resultat och fått bottenbetyg i opinionsmätningar. Enligt Kopra är orsakerna flera, men framförallt den sannfinländska skrällsegern i förra riksdagsvalet. Den kom som en chock för de övriga partierna.
– Plötsligt hade de gamla partierna färre platser att dela på. När Sannfinländarna inte gick med i regeringen var regeringspartiernas representation i riksdagen för liten för ett tillräckligt starkt styre. Det här är inte någons fel, utan det uppstod en störning i systemet som berodde på att platsfördelningen omfördelades så radikalt. Det håller vi fortfarande på att vänja oss vid, och det fortsätter vi sannolikt med också efter nästa val, säger Kopra.
En stark regering som kan genomföra reformer är dock vad Finland behöver, säger Kopra.
– Nu är Finland som sjuans spårvagn som kör sakta från hållplats till hållplats, när det vi behöver är ett pendolinotåg. Det positiva är i alla fall att alla är medvetna om problemet. Jag tror att det i dag finns större vilja hos alla partier att delta och ta ansvar. Krismedvetenheten är större än vid förra riksdagsvalet.
Vad som ledde till Sannfinländarnas framgång hänger enligt Kopra samman med problemen i eurosystemet och det finländska näringslivets strukturomvandling, där 100 000 industrijobb försvunnit. När nya arbetstillfällen inte kommit till i samma omfattning har det uppstått en strukturell arbetslöshet som orsakat illamående och kanaliserats i form av en politisk protest.
Öppet samhälle
Enligt Kopra är Finland fortsättningsvis en bra omgivning för industrin, även om jobben är färre.
– Nokia växer igen och nya företag kommer till. Företagsamhet värdesätts i dag på ett helt nytt sätt, och över hela det politiska fältet.
Enligt Kopra är detta ett tecken på framsteg och ett glädjande drag hos den politiska vänstern. Det som oroar är dock hur Finland ska förbli ett öppet samhälle som välkomnar folk också utanför EU. Här ser Kopra oroande tecken i andra länders proteströrelser.
– Positivt hos oss är att Sannfinländarna förblivit en del av det politiska systemet och inte radikaliserats.