Överfulla skolor kan få skicka elever till Norsen
När nyrenoverade Norsen öppnar i augusti 2016 finns där plats för 200 elever mer än vad skolan har i dag. Varifrån dessa elever kommer ska klarna före sommaren.
Det är trångt i många svenska skolor i Helsingfors nästa år. Värst är situationen i norr och söder och där kommer också de största förändringarna att ske när servicenätverket ses över. Det jobbet förväntas vara klart i juni, då Utbildningsverket ska presentera sitt förslag för utbildningsnämndens svenska sektion.
- Riktlinjerna för hur skola och dagvård ska organiseras i Helsingfors förändras:
- 63 platser blir minimistorleken för daghem.
-
200 elever blir rekommendationen för grundskolor. Det här gäller främst administrativt, en skola kan bestå av flera olika enheter på skilda adresser, men ha en gemensam tjänsterektor.
Inom juni månad borde svenska enheten vid utbildningsverket presentera sin plan för det förnyade servicenätet.
– Vi ska strax påbörja jobbet med att granska servicenätet. Vi kommer i gång senare än planerat, för vi fick inte veta vilka kriterierna är förrän i början av veckan av biträdande stadsdirektör Ritva Viljanen, säger svenska linjedirektören Niclas Grönholm vid Utbildningsverket.
Kriterierna är minst 500 elever i stadens finska skolor och 200 i de svenska. Skillnaden förklaras med att finlandssvenskarna bor utspritt över hela staden. Det viktiga begreppet närskola vore omöjligt att uppfylla om också de svenska skolorna ska ha lika många elever som de finska.
– Vi står inför en omstrukturering som främst gäller norra och södra distriktet, där det är trångt i många skolor. Samtidigt kommer vi att ha kapacitet för 200 elever till i Norsen när den öppnar hösten 2016 efter renoveringen.
I norr är det fullt i både Staffansby skola och i Kottby skola, medan Månsas skola ännu kan ta emot ett par nya elever. I söder är situationen värst på Drumsö och i Kronohagen.
– Vi ska snart behandla behovsutredningen av Busholmens skola och i samband med det ska vi titta närmare på flexibla lösningar, säger Grönholm utan att i det här skedet gå in på detaljer som elevupptagningsområden eller konkreta planer på den tvåspråkiga undervisningen.
Stora skolor bra
Bernt Nordman (Gröna) vice ordförande i utbildningsnämndens svenska sektion, tycker att det nya kravet på minst 200 elever per skola är bra.
– Större enheter är en bra sak, de lockar goda ledare och lärare. Samtidigt blir det lättare att ordna språkundervisning i främmande språk, då det blir lättare att få ihop tillräckligt stora elevgrupper.
Han inser ändå att uppdraget blir allt annat än lätt, eftersom staden har ett begränsat antal skolfastigheter till sitt förfogande. Mest akut tycker han att problemet är på Drumsö.
– Där har vi halva skolgården full med paviljonger. Dem vill jag bli av med så fort som möjligt, skolgården behövs för att eleverna ska få springa av sig på rasterna. Lösningen är också klar, staden måste prioritera en ny finsk skola, så att alla svenska elever får plats i den gemensamma skolbyggnaden som nu inhyser en svensk och en finsk skola.
På den här punkten får Nordman medhåll av sektionens ordförande Johan Ekman (SFP).
– Antalet elever ökar hela tiden på Drumsö och på lång sikt måste vi få pengar till den nya finska skolan. Men det är ingen snabb lösning. Nu vill jag gärna se olika alternativ på hur tjänstemännen har tänkt lösa ekvationen med överfulla skolor på Drumsö och i Kronohagen, medan Norsen kommer att ha gott om utrymme på Unionsgatan, säger Ekman.
Det har spekulerats mycket i om årskurserna 5 och 6 kunde flyttas över till Norsen. Varken Nordman eller Ekman har någon klar åsikt i den frågan.
– Jag vill gärna höra pedagogernas åsikt först, hur påverkar det elevers inlärning om exempelvis sexor flyttas in i samma skola som årskurs 7–9? undrar Ekman.
– Det är ett svårt pussel. Men om vi ska sträva efter en sammanhållen grundskola så kan det bli aktuellt allt flytta årskurserna 5 och 6 från vissa av södra distriktets skolor till Norsen. Vi ska inte överdramatisera övergången till sjuan, säger Nordman.
Också daghemmen växer
Daghemmen ska också ses över i samma utredning. Målsättningen på minst 63 barn i varje daghem är långt ifrån dagsläget. Speciellt i centrum finns många små daghem där platserna på grund av små lokaler inte i en handvändning kan utökas.
– Vi har väldigt många små enheter och det är en lång process att nå målet. När vi grundar nya daghem kommer de att ha plats för minst 63 barn.
Nästa svenska daghem som öppnas är Pärlan på Busholmen. Det ska stå inflyttningsklart hösten 2016 och uppfyller då de nya minimikraven.
Enligt Nordman är det inte omöjligt att förstora en del små daghem.
– De daghem som i dag fungerar i hyrda lokaler kan vi försöka flytta till större lokaler. Vi ska försöka skapa större enheter, de är inte lika sårbara för sjukdomsfall bland personalen. Dessutom är det lättare att få behörig dagvårdspersonal till större daghem, då dagens nyutexaminerade barnträdgårdslärare gillar teamwork.