Fiskehamnens utvidgning kan fortsätta
Ett besvär från en privatperson har fördröjt bygget av köpcenter- och bostadskomplexet Redi i Fiskehamnen med uppemot två år. Det har kostat byggbolaget SRV tiotals miljoner euro. Om allt går bra kan bygget återupptas i mars–april.
Helsingfors
Med sina åtta skyskrapor och områdets största köpcentrum är Redi-komplexet unikt i Helsingfors. Ingen annanstans finns så många tornhus samlade på ett och samma ställe, vilket ger staden en helt ny profil österifrån sett. Sex av skyskraporna blir bostadshus medan ett blir hotell och ett kontorshus.
Redi-komplexet kommer att utgöra cirka en tiondel av hela det nybyggda Fiskehamnen när stadsdelen är klar en bit in på 2030-talet. Då är Fiskehamnen hem för cirka 20 000 helsingforsare, varav cirka 2 000 bor i Redi.
- Köpcentret får cirka 200 affärer och restauranger på en yta av drygt 60 000 kvadratmeter. Klättervägg och biograf hör till attraktionerna.
- Längst nere finns parkeringshall med plats för 2 000 bilar. Köpcentret ligger vid trafikleder där 100 000 bilar passerar dagligen.
- 1,1 miljoner invånare bor inom en halvtimmes pendlingsradie.
- Prognos: 12 miljoner besökare vid köpcentret under dess första hela verksamhetsår.
-
Högsta skyskrapan är 132 meter.
Källa: Redi.fi
SRV som bygger komplexet, räknar med att Redi är helt klart 2023. Köpcentret och de två första tornhusen står klara 2018.
Framtidens boende
De två första husen med 35 respektive 32 våningar inrymmer tillsammans cirka 520 bostäder, allt från ettor på 36 kvadratmeter till skräddarsydda lägenheter på omkring 200 kvadrat högst uppe. Förhandsreserveringen börjar nästa höst och försäljningen inleds våren 2016. Vad lägenheterna kostar slås fast i sommar.
– Marknaden styr priset, säger Marja Kuosma, försäljningsdirektör på SRV.
Här inverkar enligt Kuosma den speciella helhet som Redi utgör, med köpcentrets hela utbud bara en hissresa ner från lägenheterna. Invånarna behöver inte gå utomhus för att nå affärerna, restaurangerna och biografen.
– Köpcentret bildar en fortsättning på hemmiljön. Logistiskt sett är läget idealiskt mitt i en trafikknutpunkt, säger Kuosma.
Vid planeringen av boendet satsar man på gemensamma utrymmen som bastu, gym och tvättstuga. Kuosma säger att vi ska glömma vanliga höghus traditionella klubbrum som oftast står tomma för att de är så otrivsamma. I Redi-husen ska gemensamma lokaler vara så trivsamma att invånarna verkligen vill vistas där. Via en digital serviceportal bokas användningen.
– På det här sättet kan vi kanske medverka till att förändra finländarnas boendekultur.
Tornhusen har inte balkonger i traditionell mening, utan inglasade gröna rum som är mer ändamålsenliga när man bor högt uppe.
– För den som bor på 32:a våningen är en öppen balkong bara blåsig.
Redi-komplexet är SRV:s genom tiderna största projekt. Köpcentret blir en och en halv gång så stort som Kampens köpcenter, som är byggbolagets tidigare rekordprojekt. Redi-bygget sysselsätter 500–1000 personer beroende på skedet. De flesta är fristående entreprenörer.
Den täta omgivande bebyggelsen och de goda trafikförbindelserna ska garantera att köpcentret lockar kunder, trots att konkurrensen är hård. Det säger Juhani Katko, projektchef för Redi.
– Vi försöker skilja oss ur mängden genom att erbjuda service som inte finns på andra håll, säger han.
Köpcentret nås från tre våningar: bilburna kunder gör entré längst nere, buss och spårvagnspassagerare i gatuplan och metro- och vissa bussresenärer i tredje våningen.
Dyrt besvär
Redi-projektet sattes i gång 2011 och arbetet hann fortgå ett år innan en privatperson lämnade in besvär. Sedan dess har bygget stått stilla samtidigt som marknadsläget försämrats och bankerna börjat kräva allt större säkerheter.
– När Kamppi byggdes 2006, före finanskrisen, beviljade bankerna finansiering mot 10 procent i eget kapital. Då gav sig SRV ensamt in i projektet på egen risk. När Redi-projektet blev aktuellt 2011 var andelen 30 procent och i dag krävs 50 procent i eget kapital, säger kommunikationsdirektör Taneli Hassinen, för att illustrera vad besvär kan få för konsekvenser.
Det höjda kravet på eget kapital har lett till att det tagit tid att hitta medfinansiärer som velat dela risken. Nu har man ett konsortium som förutom SRV består av Ilmarinen, OP och Lokal Tapiola.
SRV har träffat och försökt diskutera med besvärsinlämnaren. Enligt Katko är det Helsingfors stad som är måltavlan, fast det i praktiken blir SRV som får ta smällen. Han säger sarkastiskt att besvärsinlämnaren är att gratulera eftersom personen lyckats i sin strategi.
– Men sett ur samhällets och vår synvinkel är situationen beklaglig.
Katko konstaterar att det här systemet får byggbolagen leva med, men han retar sig ändå på att vem som helst kan åstadkomma sådan här oreda mot en stämpelskatt på hundra euro. Han efterlyser någon form av snabbgranskning när ett bevär lämnas in, som genast kunde ge svar på om det finns fog för besvär eller om någon bara är ute efter att göra ofog.
Han beräknar att bygget fördröjts med ett och ett halvt eller två år, beroende på hur man räknar. Vad extrakostnaden blir kan han inte uppge exakt, men säger att det rör sig om tiotals miljoner euro.
– Vi kan inte precis kräva någon på ersättning, säger Katko.
Byggboomen fortsätter
Just nu byggs det mer än någonsin runtom i Helsingfors. Och så fortsätter det, tror SRV:s företrädare.
– I alla fall om befolkningsprogroserna håller streck. Östersundom blir den stora framtida byggarbetsplatsen. Förlängningen av metron mot Esbo väntas leda till ett uppsving i byggaktiviteten längs metrolinjen, säger Katko.
Den livliga byggaktiviteten lågkonjunkturen till trots är dock främst ett huvudstadsfenomen, som möjligen gäller ett par andra tillväxtcentra i landet.