Stadens sista bingohall stänger
– Många kunder har tårar i ögonen när de säger tack och hej, säger Antti Virtanen, ansvarig föreståndare på Finnbingo i Botbyhöjden. På söndag stänger bingohallen – den sista i Helsingfors.
Det är inte spelet i sig, utan gemenskapen, som får de trogna kunderna att återvända flera gånger i veckan.
– Alla vet att man inte blir rik på bingo, man går inte ens på plus. Det är en hobby, säger Julius Jurvonen, en av de yngre kunderna i bingohallen.
Nära honom sitter Eila Kaitanen och Aija Uotilainen vid varsin maskin. De två damerna är kolleger och vänner sedan femtio år tillbaka.
– Här träffar man alla gamla bekanta. Vart vi ska ta vägen nu, det vet jag inte. Närmaste bingohall finns i Åbo, säger Kaitanen som spelat i hallen ända sedan den öppnade 1987.
På den tiden var det mycket folk och rörelse i köpcentret Puhos som inhyser Finnbingos hall. I dag är köpcentret nedgånget, tyngt av konkurrensen från shoppingkomplexet Itis ett stenkast därifrån.
Inga kaffepaket
En måndag vid lunchtid finns det ett tiotal kunder i bingohallen. Men det är ovanligt många, enligt ansvarige föreståndaren Antti Virtanen.
– Besökarantalet steg efter att nyheten om stängningen kom ut. Folk vill väl ta farväl. Men innan dess hade vi ibland bara ett par kunder på hela dagen. Det ska medges att vi går ordentligt på minus, säger han.
Hyresvärden har sagt upp kontraktet och ägaren, den helsingforsiska fotbollsklubben HJK, vill inte leta efter en ny lokal eftersom verksamheten inte är lönsam. Under bingohallarnas glansdagar finansierade bingointäkterna bland annat en stor del av klubbens flickfotbollsverksamhet.
- Bingon härstammar från 1530-talets Italien. På 1700-talet spred sig spelet till Frankrike och på 1800-talet till Amerika.
- Till en början användes bönor för att märka ut siffrorna på spelarnas kort. Spelet kallades därför för ”beano”, vilket senare blev ”bingo”.
- Till Finland kom bingon från Sverige i slutet av 1960-talet.
- Som mest fanns det flera hundratals bingohallar i Finland.
I en värld där internet erbjuder ett oändligt spelutbud har de traditionella bingohallarna svårt att överleva. Konkurrensen försvåras ytterligare av att bingohallarna inte får dela ut pengar till vinnarna, utan bara presentkort. Kaffepaketens tid är däremot sedan länge förbi.
– Ända sedan jag började här 1999 har vi försökt lobba för att bingohallarna ska få dela ut vinstpengar – utan resultat. Jag anser fortfarande att förbudet är orättvist. Det är ju bara allmännyttiga föreningar som får driva bingohallar och intäkterna används alltid till att stödja allmännyttiga ändamål, säger Virtanen.
Reser tillsammans
När han tog över Finnbingo på 90-talet fanns det flera tiotals bingohallar i Helsingfors. I dag finns bara en handfull kvar i landet.
– Bingospelen har flyttat till nätet men för många av våra kunder är nätspelen inte ett alternativ. De vill umgås med riktiga människor.
Det vill också Virtanen, som trivts med det sociala jobbet som bingohallsföreståndare.
– Många har tackat mig för alla år med tårar i ögonen, och även jag har haft en klump i halsen. Under årens lopp har jag blivit vän med många av kunderna. Jag har blivit inbjuden till kunders födelsedagsfester och ibland när någon vunnit ett presentkort har hela "bingogänget" åkt på resa tillsammans.
När hallen stängs blir både han och de tre andra anställda arbetslösa. För Virtanen är situationen knepig. Hans pappa var också bingoföretagare och han har jobbat med bingo ända sedan sina första sommarjobb. Men Virtanen har ett äss i ärmen.
– Jag är duktig på schack och har spelat hela livet. Nu startar jag en schackklubb för skolbarn, som stöd för matematikundervisningen, säger han.