Inom kort är influensatoppen här
Inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, HNS, har elva personer behövt intensivvård eller övervakningsvård sedan säsongepidemin startade i mitten av december.
– Av dem har sju personer varit över 65 år. Vi vet från förr att H3N2-viruset kan ge speciellt äldre och personer i riskgrupper allvarliga symtom. I fjol gjorde H1N1 att det var yngre friska personer som behövde intensivvård, säger infektionsläkare Eeva Ruotsalainen på HNS.
Det är mest A-virus som är i omlopp för tillfället.
– Smittoläget ser rätt lika ut i såväl västra, mellersta som norra Europa, medan epidemin endast ligger i startgroparna i östra Europa, säger specialforskare Niina Ikonen på Institutet för hälsa och välfärd, THL.
Den här säsongen består influensavaccinet av delar från två A-virus (H1N1 och H3N2) och ett B-virus.
Årets vaccin sägs vara overksamt mot en av de virusstammar som härjar. Varför?
– Typiskt för influensavirus är att de förändrar sig snabbt. Vaccinets effekt är inte optimal när det gäller just H3N2, för viruset har muterat efter att man i februari för ett år sedan bestämde vilka komponenter som borde ingå i vaccinet. Att säga att vaccinet är verkningslöst är ändå att överdriva. Det skyddar bra mot de två andra stammarna och ändå delvis mot H3N2, säger Ikonen.
Vaccinintresset har ökat
- Influensa är inte en vanlig förkylning, utan en snabbt framskridande virusinfektion i de övre luftvägarna.
- Vanligen insjuknar 5–15 procent av befolkningen. Bland barn räknar man att 15–30 procent insjuknar. Normalt friska vuxna tillfrisknar oftast efter 1-2 veckors vila.
- Riskgrupper drabbas lättare än andra av följdsjukdomar som inflammationer i öron och lungor.
- Inkubationstiden för influensa är två, tre dagar.
- Influensaepidemierna kommer varje vinter i mer eller mindre aggressiv form. När en helt ny influensa av A-typ ibland drabbar ovanligt stora folkmängder över hela världen kallas det pandemi.
I år har 1,2 miljoner doser influensavaccin reserverats för att de som hör till olika riskgrupper ska ha tillgång till vaccin och normalt låter fyra av fem i riskgrupperna vaccinera sig.
I år verkar vaccinåtgången vara större än i fjol.
– Normalt har kring 200 000 doser blivit oanvända, men nu har vi bara 90 000 kvar i lager, säger överläkare Hanna Nohynek på THL.
THL:s lagersiffror är ändå bara riktgivande eftersom de inte avslöjar hur många oanvända doser som ligger kvar på sjukhus och hälsostationer. Ruotsalainen bekräftar vaccinationsivern.
– Glädjande många i både riskgrupperna och HNS läkare och vårdpersonal har låtit vaccinera sig, säger hon.
Symtomfria smittar
Gratis influensavaccin ges till 6–35 månader gamla barn, gravida, nya beväringar, personer som fyllt 65 och personer med sjukdomar som kronisk hjärt- eller lungsjukdom, diabetes, leukemi, lymfom eller andra sjukdomar som tär på kroppens immunförsvar. Också vårdpersonal, apoteksanställda, anställda inom hemvården och på daghem har rätt till gratis vaccin i år. Samma rätt gäller studerande som arbetar med motsvarande uppgifter. Dessutom kan personer som umgås med sådana som är speciellt utsatta för smitta få vaccin.
Immunförsvaret är inte absolut genast efter vaccineringen, utan räknas skydda maximalt först två veckor efter att man fått sprutan. I Helsingfors kan man få influensavaccin ännu under februari.
Cirka 30 procent av dem som smittats av influensavirus är symtomfria, men kan föra över smittan. Sjukvårdspersonal rekommenderas influensavaccin både för sin egen del och för att man så kan förhindra onödig smittspridning.