"Nu är det fritt fram för mig, då"
Riksåklagaren lägger ned utredningen mot Erkki Aurejärvi som kommit med hård kritik mot domare. – De vågar inte gå hela vägen, säger han.
Beskedet kom på tisdagen. Det blir ingen rättegång mot professor Erkki Aurejärvi. Han är nöjd, och missnöjd.
- Professor emeritus i civilrätt.
- Fullmäktig, Helsingfors stadsfullmäktige 1.1.1993–31.12.2008.
- Ordförande, Stadionstiftelsen 1993–2009.
- Ordförande, Pallo-Pojat r.f. sedan 1994.
- Representerade målsägande i Europas första rättegång mot tobaksbolag 1988–2001.
– Det här betyder att jag kan fortsätta kritisera domarna och rättsväsendet.
Erkki Aurejärvi har gått hårt åt justitiekanslern, medlemmar i hovrätten, Högsta domstolen samt domare i lägre rättsinstanser. Det som han kallar för rättsröta beskrivs i en bok som utkom i fjol. Aurejärvi har fortsatt med kritiken i sin blogg. Anklagelserna är hårda. Men eftersom ärekränkning är ett målsägandebrott och de utpekade rättskiparna tiger eller säger att "Aurejärvi pratar strunt" får han inte en möjlighet att inför en domstol bevisa sina allvarliga påståenden om tjänstebrott och mutor.
Enligt Aurejärvi var biträdande riksåklagarens beslut väntat. Han menar att de utpekade domarna håller varandra om ryggen, något som inte är omöjligt men givetvis svårt att bevisa.
Erkki Aurejärvis kritik granskades av riksåklagaren efter att en privatperson anmälde honom. Riksåklagaren kan överväga åtal i ett målsägandebrott om det föreligger ett stort allmänintresse.
– Och om jag skulle ha kritiserat presidenten eller statsministern? Skulle riksåklagaren då ha fattat samma beslut? Det är klart att beslutet att lägga ned utredningen mot mig är en utstakning.
Om rättegången skulle ha blivit av skulle Aurejärvi ha förlorat, det är han säker på.
– Åtalet skulle ha behandlats i Helsingfors tingsrätt som jag kritiserat, i hovrätten som jag kritiserat och i Högsta domstolen som jag kritiserat. Jag skulle inte ha fått en opartisk rättegång och straffen skulle ha varit hårda. Men då skulle också mina påståenden ha blivit granskade. Det hade varit pinsamt för dem som jag kritiserar.
Bättre stad
Ute på Kaptensgatan trycker folk mössan över öronen. Kylan har återvänt till Helsingfors. Från sin balkong uppe i våningarna kunde Erkki Aurejärvi följa med händelserna nere på Fabriksgatan i oktober 1997. Där nere, mellan spårvagnshållplatserna och framför lekparken, avrättade Steen Christensen två poliser efter att först ha rånat hotell Palace nere i Södra hamnen.
- HBL berättade i september 2014 att en privatperson anmält professorn i civilrätt Erkki Aurejärvi till riksåklagaren.
- Ärekränkning är ett målsägandebrott men de av Aurejärvi utpekade personerna vill inte starta en rättsprocess.
- En privatperson anmälde Aurejärvi hos riksåklagaren som kan väcka åtal om det föreligger ett stort allmänintresse.
- Riksåklagaren beslöt också att starta en förundersökning.
- Biträdande riksåklagare Jorma Kalske meddelade förra veckan att undersökningen läggs ned.
- Beslutet motiveras med att de utpekade personerna, bland andra domare, kan ”med beaktande av deras yrke” själv överväga att starta en rättsprocess.
Kvarteren i stadens södra del återgick snabbt i en tynande tillvaro.
Nu är det liv igen på gatorna, i affärerna och på fotbollsplanerna.
– Dagens Helsingfors är trevligare, det finns så många kaféer och uteserveringar. Till och med restaurang Sea Horse har en liten uteservering här i skvären. Det var tidigare omöjligt, säger Erkki Aurejärvi som bott i centrum sedan barnsben.
För många äldre stadsbor är Aurejärvi lika känd som tobaksprofessorn som Mr Pallo-Pojat. Föreningen som på 1980-talet bestod av två junior- och ett representationslag i division tre är nu tredje störst i staden, med egna konstgräsbanor och träningshallar. Var kom alla knattarna ifrån?
– Kanske har de alltid funnits här.
Ingen rök utan eld
Erkki Aurejärvi, 73 år, har inte helt övergett fotbollen. Ett träningspass har precis avslutats när HBL möter honom. Samma gäller tobaken som spelat en så central roll i hans yrkeskarriär.
Aurejärvi bistår en person som kräver att ett tobaksbolag ersätter kostnaderna för användningen av nikotinläkemedel. Om konsumenttvistenämnden dömer bolaget att betala och det vägrar, som Aurejärvi tror, inleds en rättsprocess. I grund och botten handlar det om addiktion – när börjar den och vilken är tobaksindustrins ansvar.
– Det här gäller en ganska liten summa pengar och ett enskilt fall. Senare kan det handla om tusentals fall och en grupptalan. Då blir rättegången intressant för den stora allmänheten och också utanför landets gränser.
Finland ska vara rökfritt år 2040, enligt ett ambitiöst program.
– Det är länge dit. Varje år dör 5000 personer av tobaksrökning. Vårdkostnaderna motsvarar driften av två centralsjukhus. Rimligt är att tobaksindustrin betalar en del av utgifterna.