Miljödirektören flaggar för vindkraft
Sol- och vindenergi kan få en klart större roll i Helsingfors energiförsörjning. Det säger energibolaget Helens miljödirektör Maiju Westergren. – Det finns många platser som lämpar sig för vindkraft, säger hon.
I höstas lämnade över 700 helsingforsare in en medborgaradress med krav på egen vindkraft på stadens mark. Initiativet är intressant, säger energibolaget Helens miljödirektör Maiju Westergren.
- Det kommunala affärsverket Helsingfors Energi blev vid årsskiftet aktiebolaget Helen. Samma omvandling har Helsingfors hamn och Palmia genomgått.
- Bakgrunden är en ändring av kommunallagen som i praktiken förutsätter att affärsverk som är verksamma på en konkurrensutsatt marknad måste omvandlas till bolag.
- Helen ägs fortfarande till 100 procent av Helsingfors stad, som därmed tar hand om bolagets hela vinstutdelning.
- Som aktiebolag måste Helen betala samfunds- och fastighetsskatt.
– Det finns många platser som lämpar sig för vindkraft. Man kan börja med ett par möllor på något skär ute till havs så att de för stadsborna blir ett naturligt inslag i landskapsbilden. Sedan kan man utvidga med fler möllor, och längre ut, kanske hela vindkraftsparker. Naturligtvis måste man ta hänsyn till naturen och kulturlandskapet, säger hon.
En möjligast mångsidig energiportfölj är ett mål för det tidigare affärsverket Helsingfors Energi, som vid årsskiftet blev aktiebolaget Helen. Via ägarandelar i vindkraftverk på andra orter i landet står vindkraft i dag för mindre än en procent av Helens energiutbud. Westergren ser inga hinder för att den andelen kunde öka rejält, kanske upp till flera procent.
– Det vore i linje med Finlands mål.
Också solenergi kunde enligt Westergren få en klart större roll i stadens energiförsörjning. I mars–april är Helens solkraftverk i Södervik klart och är då Finlands största solkraftverk.
Solkraftverket innebär att också höghusinvånare får möjlighet att ha en egen solpanel, även om den inte fysiskt finns hemma. I stället kan invånarna hyra in sig i Södervik-kraftverket och räkna sig tillgodo den energi som den egna panelen producerar. Idén har gått hem hos stadsborna och nu söks mer takyta för nya solkraftsanläggningar.
– Varför inte tillämpa idén med ägarandelar för privatpersoner också när det gäller vindkraft, föreslår Westergren.
Bilar kan bli el-reserv
Helen är aktivt med i arbetet för en utsläppsfri biltrafik och i staden finns redan flera tiotal laddningsställen. Enligt Westergren ska tillgången till laddningsstolpar inte få hindra stadsborna från att skaffa elbilar. Hur snabbt elbilsparken växer beror enligt Westergren i sista hand på vilka styrmedel staten väljer.
– Till exempel i Norge har skattelättnader gett elbilen ett uppsving.
Hon ser inte elbilen enbart som en väg till renare stadsluft, den kan också tjäna som energireserv för att jämna ut toppar och dalar i produktion och konsumtion.
– Flera elbilar sammankopplade kan, när de inte används, fungera som reservströmkälla som tillfälligt förser elnätet med extra energi vid toppar i konsumtionen. Smarta system ser till att bilarna åter är fulladdade när de ska användas, säger Westergren.
Hon tror nämligen att elektriciteten i framtiden i allt högre grad går i båda riktningarna, inte bara från producent till konsument, utan också från konsument till konsument – överlopps energi flyttas dit där den behövs. Det här blir nödvändigt när allt mer energi produceras av väderberoende sol och vind.
I solenergipaket som säljs till egnahemshus går den el som hushållet för ögonblicket självt inte använder tillbaka ut i elnätet, till andra konsumenter. Kunden är både konsument och producent.
- Ålder: 43.
- Bor i: Kervo.
- Familj: Gift, tre barn.
- Utbildning: Diplomingenjör, Tekniska högskolan.
- Karriär: Miljödirektör vid Helen/Helsingfors Energi sedan september 2013. Dessförinnan energiexpert på Skogsindustrin (2007–2013) samt planeringsingenjör på Kervo Energi (2001–2007).
- På fritiden: Flamenco-dans, friluftsliv, yoga.
– Lagring av el blir en allt viktigare fråga. Och så måste hushållen allt mer tänka på när de konsumerar sin energi.
För att bättre matcha tillgång och efterfrågan testar Helen en ny tjänst där kunden kan få avdrag på sin elräkning mot att fungera som så kallad störningsreserv. Det betyder att strömmen i hushållet tillfälligt kan kopplas bort för att hantera toppar i konsumtionen.
– För kunden behöver det här inte ställa till med någon större olägenhet, men det kan vara till stor hjälp för helheten.
Mindre stenkol
Helens mål är att vara koldioxidneutralt 2050. Det förutsätter att användningen av stenkol minskar radikalt. Men kanske inte nödvändigtvis till noll.
– Koldioxidneutral energiproduktion kan också betyda att man avlägsnar koldioxiden ur utsläppen om den tekniken utvecklas i framtiden.
Sedan slutet av december använder energibolaget en blandning av 7 procent pellet tillsammans med stenkolet i Sundholmens kraftverk. De proportionerna fungerar bra med befintlig teknik, men om andelen pellet ökar krävs en ombyggnad av kraftverket.
Den stora frågan nu är valet mellan ett nytt hybridkraftverk i Nordsjö eller en ombyggnad av de befintliga kraftverken i Hanaholmen och Sundholmen så att 40 procent av stenkolet kan ersättas med biomassa. Stadsfullmäktige avgör frågan senare i år.
– Men båda alternativen uppfyller våra utsläppsmål. Det är det primära, säger Westergren.