Helsingforsarnas köpkraft ska hållas på topp
I flera år har stadsdirektör Jussi Pajunen berättat om de dystra utsikterna. Men skattesatsen är oförändrad. – En höjning skulle ge fel signal, säger Pajunen.
Helsingfors fortsätter att växa och mera pengar måste vikas för de nya och gamla invånarna. Nu börjar alternativen ta slut, om det någonsin ens funnits sådana. Stadens skulder ökar med drygt 280 miljoner euro nästa år och väntas stiga till totalt 1,6 miljarder euro.
Det motsvarar nästan 3000 euro per invånare.
– Det är mitt tionde år här framför er i den här situationen så viss rutin finns, sade en mycket försiktigt leende stadsdirektör Jussi Pajunen när han i går hälsade medierna välkomna till årets budgetinfo i stadshuset.
Några katastrofbilder målades inte upp men visst är ekonomiplanen en dyster sak att presentera.
Budskapet är att Helsingfors för länge sedan har ryckt i nödbromsen för att hålla utgifterna i styr. Utgående från fullmäktiges linjedragningar om sparåtgärder och investeringstak, siffrorna i stadsdirektörens budgetförslag och räknenissarnas kommentarer är riktningen nu den rätta. Utgifterna fortsätter visserligen att öka liksom lånebördan men läget är, enligt finansdirektör Tuula Saxholm, under kontroll.
En naturlig fråga är varför Helsingfor inte höjer skattesatsen, som nu är 18,5 och bland de lägsta i landet.
– Vi söker långsiktiga lösningar så det skulle vara helt fel signal. Själv tycker jag också att det är en dålig idé att försämra stadsbornas köpkraft, säger Jussi Pajunen.
Han ackompanjeras av Tuula Saxholm:
– Det skulle vara alltför enkelt att höja skattesatsen. Vi måste hitta andra sätt att spara.
Inkomstbortfallet är kännbart när Helsingfors Energi och stadens hamn bolagiseras. Energibolaget ger ännu i år 150 miljoner euro i stadens kassa. Nästa år beräknas summan sjunka med 45 miljoner euro när staden ska betala samfundsskatt för bolagen till staten.
Dyra renoveringar
Så när går en stad i konkurs? Så där som Detroit i USA. Enligt stadshuset ska det inte vara möjligt i Finland. För tillfället är de lånade pengarna förhållandevis förmånliga när räntorna är låga.
– Men vi har många kriskommuner i Finland som hamnat i statens famn, säger Tuula Saxholm.
Hon eller budgetchef Matti Malinen vill inte spekulera om när lånekranarna stryps eller rättare sagt när Helsingfors gör det. Än så länge är det inget seriöst alternativ.
– Helsingfors tar hand om sina invånare också i framtiden. Basservicen är så gott som oförändrad, lovar Jussi Pajunen.
Av siffrorna framgår att social- och hälsovården slukar allt mera pengar och att renoveringen av gamla fastigheter är dyrt. Det senare kan förstås också ses som en investering. Många stadsbor har också fäst förvaltningens uppmärksamhet vid konkurrensutsättningen av varor och tjänster. Exempelvis är automatiseringen av Helsingforsmetron och beställandet av nya stadscyklar dyra historier.
I budgetförslaget har årsnivån för investeringsprogrammet på tio år satts vid 447 miljoner euro i enlighet med det av stadsfullmäktige godkända strategiprogrammet. Inom de närmaste åren bygger Helsingfors gator och parker och gör grundberedning i Fiskehamnen, Böle, Västra hamnen och Kronbergsstranden.
Nästa år är Helsingfors stads verksamhetsutgifter 4,7 miljarder euro.