Hagabor vill väcka nytt liv i sitt gamla köpcenter
Arkitektoniskt värdefullt, hemtrevligt och välbevarat – så lyder Stadsmuseets beskrivning av det gamla köpcentret i Norra Haga. Problemet är att de vackra väggarna saknar innehåll, som tjänster och service.
Nästan varje stadsdel utanför Helsingfors innerstad har ett eget litet och ofta slitet köpcentrum, som har byggts mellan 1950- och 1970-talet. Med dagens mått mätt är de för små, det är svårt att hitta företagare till gamla affärslokaler. Eller så passar verksamheten inte i ett köpcenter, man tejpar igen fönster och håller dörren låst.
Många tycker att de är fula och borde rivas, andra ser potential och en stor dos lokalhistoria i dessa köpcenter.
Köpcentret vid Skådespelarvägen i Norra Haga hör till de som har alla möjligheter. Både Helsingfors stadsmuseum och stadsforskare Pasi Mäenpää anser att köpcentret bör bevaras.
– Det bästa alternativet vore att staden flyttade ungdomslokalerna och biblioteket från Krämarvägen till köpcentret, men på stadens lokalcentral har man inte visat intresse för en flytt. I fastigheten verkar redan Arbetarinstitutet och de skulle gärna ha ett nära samarbete med ett bibliotek.
Pasi Mäenpää arbetar med ett projekt kring tre köpcenter. Han försöker reda ut hur man kan förnya gamla köpcenter så att de blir livskraftiga, men samtidigt bevara något av den gamla kulturen och arkitekturen. Norra Haga är ett av objekten i hans forskning.
Mäenpää efterlyser större engagemang från stadens sida, eftersom man inte tillåter att byggnaden rivs. Han anser att köpcentret har svårt att överleva utan stadens hjälp, någon annan serviceform än bara arbetarinstitutet borde placeras där.
Oroligt på kvällar
- Stadsforskare Pasi Mäenpää leder ett projekt kring köpcenter som offentliga utrymmen vid Helsongfors universitet. Målet är att utveckla gamla köpcenter (byggda under 1950-, 60- och 70-talen) så att de passar dagens samhälle och servicebehov. Nyckelord i projektet är medborgarinitiativ, närservice, marknadsorienterad och baserad på partnerskap.
- Mäenpää ser tre olika utvecklingsmöjligheter för gamla köpcenter:
- 1. Flytta stadens tjänster till köpcentret. (Hit placerar Mäenpää Norra Haga köpcentrum.)
- 2. Riva ned det gamla och bygga ett nytt.
- 3. Köpcentret tynar sakta bort. Alternativt går olika instanser samman och försöker förbättra trivseln i köpcentret.
- Stadsmuseet i Helsingfors har 2004 kartlagt stadens gamla köpcenter och delat in dem i tre kategorier:
- 1. Ytterst välbevarade, arkitektoniskt välplanerade och för näromgivningen viktiga köpcenter.
- 2. Ganska väl genomförda, bevarade och betydelsefulla köpcenter.
- 3. Arkitektonisk sett inte betydelsefulla köpcenter.
- Köpcentret i Norra Haga har placerats i kategori 1 i stadsmuseets rankning och borde bevaras. De övriga köpcentren i samma kategori är Munkshöjden, Brändö, Botby, Rönnbacka, Botbyhöjden, Nordsjö norra, Lövö och Erätori i Hertonäs.
Invånarföreningen i Norra Haga deltar aktivt i diskussionen. Det finns en stor vilja hos invånarna i området att bevara köpcentret och numera vill också ägarna satsa på att renovera och hålla fastigheten i skick. Taket har renoverats i sommar.
Ägarprofilen är splittrad, det finns ett tiotal småägare och två stora, Helsingfors stad och HOK-Elanto, som driver köpcentrets enda mataffär.
– Strukturen på den service som finns här är väldigt ensidig. Det är mest bara ölbarer. Varje gång en affärslokal blir tom borde ägarna fundera på om det finns något alternativ som är bättre än ännu en ny ölbar, funderar Tarja Koskela, vice ordförande för Norra Haga förening.
Under sommaren har problemen med de många restaurangerna som främst serverar mellanöl blivit allt större.
– Den ursprungliga idén, att folk ska kunna gå igenom köpcentret, störs kraftigt av barernas kunder som skriker till flickor från uteserveringen. Här är stökigt och otryggt på kvällarna, folk vågar inte gå igenom innergården längre, säger Mäenpää, som påtalat problemen för stadens ordningsmyndigheter.
Öppet blev igentejpat
En solig torsdagsmorgon är det liv och rörelse på den asfalterade innergården, som i tiderna pryddes av en springbrunn. Damer med gympamatta i kassen kommer och går från Arbetarinstitutets lektioner. Barernas stamkunder köper dagens första dricka i matbutiken i väntan på att restaurangerna ska öppna. Brevbärare på cykel kommer för att fylla på sina korgar och väskor med dagens post. Matbutikens fönster är tejpade i gult och rött, postens logistikcentral har täckt sina fönster med grå tejp.
– Den här gården skulle vara öppen och välkomnande, så var det på 1960-talet. Nu är det stängt och fönstren är tejpade mot alla föreskrifter, säger Mäenpää.
Köpcentrets enda kafé lade lapp på luckan i juli, då takrenoveringens byggställningar skrämde bort de sista kunderna. Återflyttaren Kai Luukkonen hann driva sitt kafé i barndomens kvarter i nio månader.
– Kafékulturen i förorter som Norra Haga var inte vad jag hade förväntat mig. Visst fick vi en del stamkunder bland områdets äldre, men den arbetsföra befolkningen valde hellre pizza än soppa till lunch, säger Luukkonen.
Likadant har det gått med skomakaren, tvätteriet, posten, kosmetologen, videouthyrningsfirman och alla andra företag som stängt eller flyttat. En knapp kilometer norr om köpcentret finns en stor konkurrent – nybyggda megacentret Kaari som lockar tusentals kunder med både stormarknad och specialbutiker.
– Visst har en del mindre företagare flyttat till Kaari. Men det behöver inte ta död på det här köpcentret. Värre är faktiskt trafikproblemen. När trafiken från Ring I till Kaari inte löper smidigt söker bilisterna andra vägar och kör genom Norra Haga. Skådespelarvägen är vår hemgata, den är inte planerad för att fungera som genomfartsled, säger Tarja Koskela.
Promenadavstånd
Forskare Sari Saresto vid Stadsmuseet förklarar att de små köpcentren byggdes under en tid då samhället såg väldigt annorlunda ut jämfört med i dag.
– Man pratade om barnvagnsavstånd. Man skulle kunna gå från alla hushåll till närmaste butik och folk handlade livsmedel dagligen. Det var när man började köra bil till stormarknader för att veckohandla som de gamla köpcentrens popularitet började sjunka. Samtidigt inträffade bankdöden och bankkontoren försvann från förorterna, säger Saresto.
Stadsmuseet anser att köpcentret i Norra Haga representerar gräddan av förortsköpcenter och placerar den i klass ett. Den är arkitektoniskt ytterst välgenomförd, välbevarad och väldigt betydelsefull för omgivningen.
– Tilläggsbyggnaden som byggdes på 1980-talet passar förstås inte helt in i bilden, men helheten är ändå ett trivsamt och välbevarat köpcentrum i liten skala, säger Saresto.
Koskela håller inte helt med:
– Det räcker inte med arkitektoniskt välbevarade väggar, vi behöver också få ett vettigt innehåll i köpcentret. Jag välkomnar all slags service som är öppen för invånarna, ställen där man kan titta in och träffa andra, säger Koskela, som i över trettio års tid bott i huset mittemot.
Köpcentret ligger i en stadsdel som ständigt utvecklas. Bostadskvarter för 2 000 personer planeras runt hörnet och stadsstyrelsen har i juni beviljat 1,3 miljoner euro för att renovera Runar Schildts park, som ligger på andra sidan Skådespelarvägen.
HBL besöker gamla köpcenter i förorter – finns här framtidstro eller kommer centret att tyna bort? I nästa avsnitt besöker vi Olars i Esbo och Kvarnbäcken i östra Helsingfors.