De gröna är tungan på vågen
Stadsstyrelsen i Helsingfors bestämmer i dag om Palmias bolagisering. Vågmästaren De gröna försöker förhandla fram en kompromiss med de övriga partierna, men förhandlingarna pågår in i det sista.
Vad måste Helsingfors göra med Palmia?
Palmia är Helsingfors stads affärsverk, som i dag har 2 900 anställda. Städarna, vaktmästarna och kökspersonalen finns främst i skolor och inom vården medan väktarna till exempel jobbar i metrotåg och spårvagnar. Palmia sköter också stadens telefontjänster. Från årsskiftet får verksamhet som konkurrerar på den fria marknaden inte längre ske i form av ett kommunalt affärsverk. Om inget görs kan EU-kommissionen vidta åtgärder – exakt vilka kan man inte säga. Men det finns olika åsikter om hur Palmia ska spjälkas upp i framtiden, vilka funktioner som hör till affärsverket och vad som ska bolagiseras.
Vilka är alternativen?
Enligt stadsdirektör Jussi Pajunens förslag, som stadsstyrelsen tar ställning till i dag, blir bespisningen och telefontjänsterna kvar i ett affärsverk med 1 400 anställda. Städarna, vaktmästarna och de som jobbar på personalrestaurangerna flyttas till ett aktiebolag som ägs av staden vilket innebär att de anställda byter kollektivavtal. Efter en övergångstid börjar detta bolag konkurrera med andra bolag om städ- och väktartjänster. Alternativet som förs fram av vissa politiker och förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL går ut på att Palmia i stället bolagiserar eller slutar med den verksamhet som konkurrerar på den fria marknaden – och i övrigt fortsätter som affärsverk.
Var konkurrerar Palmia på den fria marknaden?
Det gäller främst personalrestauranger som är öppna för andra än stadens anställda, till exempel i Kommunhuset i Berghäll och i stadshuset. Mellan 100 och 150 jobb påverkas direkt om den här verksamheten måste läggas ner eller säljas ut.
Hur motiveras en tudelning av Palmia?
De tjänster som skulle höra under bolaget hör inte till stadens kärnverksamhet, snarare har staden ett kommersiellt intresse av att det egna bolaget kan konkurrera med andra aktörer. Men det är en politisk avvägning, många kommuner har städpersonal och vaktmästare inom den egna organisationen.
Hur stor andel av bespisningen som konkurrensutsätts är samtidigt aktuellt. Om andelen inte ökar, behöver staden investera i ett nytt centralkök vars kostnader uppskattas till runt 100 miljoner euro. I dag tillreds 12,5 procent av skolmaten i Helsingfors av någon annan än Palmia, enligt beslutsförslaget ska andelen ökas upp till 32,5 procent. Det här finns det också delade åsikter om.
Planerar JHL fler strejker?
Nej. I tisdags stoppades bland annat metro- och spårvagnstrafiken för en dag, när JHL protesterade mot bolagiseringsplanerna. Facket koncentrerar nu sina krafter på att träffa politiker.
Hur kommer partierna att rösta i dag?
Frågan är fortfarande öppen – De gröna är vågmästare. Samlingspartiet och SFP är för bolagisering, medan SDP och VF är emot. De gröna försöker förhandla fram ett alternativ som majoriteten kan godta, men ännu i går hade ingen överenskommelse nåtts. Sannolikt är ändå att förslaget godkänns något omarbetat av De gröna.