Få åker fast för sabotage på bilar
I Kampen lever din parkerade bil farligt, medan den är betydligt tryggare i Brunakärr – åtminstone om man förlitar sig på statistik om skadeanmälan. Mest skadegörelse på bilar sker där det finns mycket folk och många krogar.
Riku Juurikko är en modig man. Utan minsta tvekan parkerar han en blå sportbil vid trottoarkanten i stadsdelen Kampen i centrala Helsingfors. Området Kampen-Gloet är enligt försäkringsbolaget If:s statistik det område där det sker mest skadegörelse på bilar.
– Jag är inte rädd. Det är min mammas bil, säger Juurikko.
Den orädda mannen bor i närheten och berättar att han allt som oftast parkerar vid någon av de närliggande gatorna. Den här gången ska bilen stå där den är parkerad i åtta timmar innan det är dags för Juurikko att köra till sitt jobb.
Juurikko berättar att kvarteren kring Kampen om nätterna är fulla med folk och att människor parkerar sina bilar nära restaurangerna. Bilen han kör har aldrig råkat ut för sabotage av något slag.
Spriten en skurk
Enligt Mari Hätinen, informatör på If, får försäkringsbolaget in flest skadeanmälningar för skadegörelse på bilar från Kampen-Gloet, Berghäll och Nordsjö. Hon påpekar att det bor många människor i dessa områden vilket bidrar till att de hamnar högt i statistiken.
Hätinen anser att det är mer ändamålsenligt att beakta invånarantalet för de olika stadsdelarna när man sammanställer statistik över skadegörelse. I juni presenterade If en lista som grundade sig på jämförelsetal för olika stadsdelar. Jämförelsetalet baserade sig på antalet skadeanmälningar i relation till antalet bilförsäkringskunder. Listan toppades av Rödbergen, Ulrikasborg och Kampen-Gloet.
– I vår statistik har vi granskat antalet skadeanmälningar i förhållande till antalet bilförsäkringar. Den korrekta termen är skadefrekvens. Detta förhindrar att områden med stor befolkning är överrepresenterade i statistiken.
Hätinens antagande att mest sabotage sker i stadsdelar med många invånare stämmer väl överens med Helsingforspolisens uppfattning av läget. Polisen vill inte jämföra stadsdelar med varandra, men kriminalkommissarie Jouni Niskanen konstaterar att skadegörelse oftast sker i områden med mycket folk och många bilar. Niskanen lyfter också fram alkoholens roll i sammanhanget.
– Krogliv, berusning och stundens infall ligger ofta bakom skadegörelse på bilar. I centrumområdet finns många krogar och restauranger.
Niskanen berättar att gatuparkering ökar risken för att bilen blir föremål för sabotage. Innergårdar och parkeringshus är i allmänhet säkrare parkeringsplatser än trottoarkanten.
Ingen tydlig trend
Jouni Niskanen säger att skadegörelsen oftast går ut på att sparka loss sidospeglar eller göra bucklor i sidan på en bil. Att skada lackeringen med vassa föremål är också vanligt.
– Ett par gånger per år ser vi serier där någon sparkat tio till femton efter varandra parkerade bilar, berättar Niskanen.
Största delen av fallen lyckas polisen aldrig utreda. Skadegörelse sker allt som oftast nattetid och bilägarna tenderar att göra polisanmälan först efter en lång tid.
Mari Hätinen säger att If uppmanar sina kunder att göra anmälningar till både försäkringsbolaget och polisen.
– Ofta gör kunden även en polisanmälan, men så vitt jag vet kan det finnas skillnader mellan anmälan till oss och anmälan till polisen. Det är möjligt att kunden låter bli att nämna vissa mindre skador i polisanmälan.
Polisen upprätthöll länge statistik, bland annat över olika stadsdelar, utifrån de anmälningar man fick in.
– Vi slutade med det när vi märkte att det inte riktigt fanns något att analysera. Skadegörelsen verkade slumpmässig, säger Jouni Niskanen.
– Vi hittade ingen bakomliggande ideologi. Vi granskade bland annat bilmärken och -modeller men det verkade inte som att märkesbilar skulle vara speciellt utsatta.
Eftersom polisen lyckas utreda endast en liten del av alla fall vill Niskanen inte försöka beskriva en typisk förövare. Vilka Helsingfors nattliga marodörer egentligen är förblir ett mysterium.