Bara starkt nät håller måsen stången
Kvinnan som lämnar sin lunchsallad obevakad för att fylla på sitt vattenglas inser sitt misstag för sent. På bara några sekunder har hälften av salladen hamnat i gapen på fyra skriande måsar, medan resten av måltiden ligger utspridd på marken kring uteserveringen.
De har blivit ett sommartecken lika säkert som kliande myggbett och fästingar: de framfusiga citymåsarna som glupar i sig allt från popcorn och varm korv till glass och körsbär, ofta direkt ur händerna på förbluffade stadsbor.
Måsarnas jakt på lättillgängliga godbitar är som mest intensiv i början av juni när ungarna kläcks och matningssäsongen börjar. Då får Helsingfors miljöcentral tiotals klagomål av invånare som kräver kraftåtgärder mot måsarna.
Salutorget, Esplanadparken och Sandudds badstrand hör till måsarnas favoritbufféer.
– Det är många som ringer och tycker att staden måste se till att invånarna aldrig besväras av måsar. Visst är det en skrämmande upplevelse när en stor fågel sveper in bakifrån och snor din mat. Men lagen skyddar inte människorna mot skrämselhicka orsakad av måsar, utan tvärtom är det måsarna som skyddas mot människorna, säger miljöinspektör Raimo Pakarinen.
Stränga fridlysningsdirektiv gäller för alla måsarter i Finland. Skrattmåsen, fiskmåsen och silltruten är fredade året om, gråtruten och havstruten under häckningstid.
Många metoder vid torget
Det är bara vid Salutorget som staden vidtar åtgärder för att hålla måsarna borta. Tommi Tapana, teknisk chef för Partitorget, har i flera år fört en ojämn kamp mot måsarna med olika ofarliga medel, bland annat med en gel som reflekterar UV-ljus. Det fungerade inte alls.
Inför förra sommaren berättade Tapana hoppfullt för HBL om ett nytt, hemligt vapen i ”måskriget”. Redskapen visade sig vara flygande drakar som såg ut som rovfåglar. Drakarna manövrerades av sommarjobbande måsvakter som patrullerade på Salutorget. Men också den metoden blev en flopp.
– Drakarna hade tyvärr ingen som helst effekt. Måsarna är för sluga. De skickade ut spanare, som snart märkte att det inte var frågan om riktiga rovfåglar. Inom kort hade hela måspopulationen vant sig vid drakarna och brydde sig inte det minsta, säger Tapana.
I år kommer inga konstgjorda rovfåglar att kretsa ovanför Salutorget, och staden kommer inte heller att anställa måsvakter.
Tommi Tapana, håller staden på att kasta in handduken?
– Inte alls. Nu ska vi i stället använda ljudinspelningar för att skrämma måsarna. Det handlar om inspelade rovfågelläten, som spelas upp på olika håll kring torget. Vi har också inspelningar med måsarnas egna varningsläten. När en mås hör varningslätet börjar den varna de andra, och då kan hela flocken ta till flykten.
Rovfågellätena testades redan under sensommaren i fjol. Enligt Tapana var de första resultaten lovande.
– Men det gäller att inte spela upp lätena för ofta. Då förstår måsarna småningom att det inte är någon verklig fara å färde, säger Tapana.
Nät fungerar bäst
Staden kommer också att fortsätta med den metod som visat sig vara mest framgångsrik under de senaste åren: att spänna upp skyddsnät över strategiska ställen. Den här veckan sattes näten upp ovanför glasskiosker och kaféer vid Salutorget, kring presidentens slott och vid Gamla saluhallens nya uteservering, som öppnar på måndag.
En av dem som ansvarar för skyddsnäten är Petri Metsälä, försäljningschef vid skadedjursbekämpningsföretaget Taisto Eronen Oy. Med 25 års erfarenhet av fågelskådning och ringmärkning är Metsälä rätt man för jobbet.
– Måsen kommer uppifrån och därför är ett vågrätt nät det enda som egentligen håller dem borta, säger Metsälä.
Han har en viss respekt för måsarna han försöker mota i grind.
– Måsfåglar är intelligenta och lever länge, ibland 25 till 30 år. Under den tiden hinner de lära sig en stor mängd knep och dessutom lära upp nya generationer, säger Metsälä.
Hur ska man då göra för att värja sig mot måsar när man till exempel köper en glass i en kiosk?
– Tja, det bästa sättet är att göra som trutarna gör och svälja allt i en enda munsbit så fort som möjligt.
Orsaken till att just Helsingforsmåsarna blivit så skickliga och framfusiga mattjuvar är oklar. I Stockholm verkar man till exempel inte tampas med måsproblem av samma kaliber.
– Det kan finnas många bidragande faktorer. Till exempel på Salutorget och Sandudd är tillgången på mat stor och soptunnorna ofta överfulla. De ligger alldeles vid havet, och i närheten finns många häckningsskär för måsarna.
Alltför många gör också misstaget att mata måsarna. Det gäller inte minst turisterna, säger Metsälä.
– Överraskande många av Helsingforsmåsarna, ungefär 40 procent, har också börjat häcka på hustaken i centrum, säger Tommi Tapana.
Raimo Pakarinen framhåller att måsarna delar åsikterna starkt: en del kan inte tåla fåglarna, medan det för andra är en kär hobby att mata dem.
– Det är lätt att bli arg på måsarna i stunden, men priset för att försöka göra staden måsfri skulle vara högt, både ekonomiskt och ekologiskt, påpekar han.