Gymnasierna i Helsingfors tappar mark
Intresset för Helsingforsgymnasierna har i år dalat till fördel för grannstädernas skolor. I Gymnasiet Grankulla samskola har antalet sökande ökat med nästan 50 procent.
Under de senaste åren har Gymnasiet Grankulla samskola inte tillhört de populäraste skolorna i huvudstadsregionen, utan haft ungefär lika många sökande som lediga platser. Denna vår har antalet nior som valt Grankulla som första alternativ stigit från 88 till 131.
– Det är vi euforiska över, säger rektor Niklas Wahlström.
Grankulla är i själva verket det enda icke-specialiserade gymnasiet som har fler förstahandssökande än lediga platser. De tre andra är Tölö specialiseringsgymnasium, Mattlidens IB-linje och Brändö gymnasiums idrottslinje.
Victoria Ahlstedt, som går i nian i Mattlidens skola, är en av dem som valt att söka till Grankulla, trots att ingen av hennes kompisar gör det.
– Jag vill träffa nya vänner, och så är det ganska nära där jag bor, säger Ahlstedt.
Ahlstedt är inte den enda som väljer bort Mattliden: gymnasiet har 30 procent färre sökande än i fjol.
Enligt rektor Gun-Maj Roiha beror det främst på att årsgruppen överlag är liten, och på att årskullen i Lagstads skola i Esbo centrum, vilken inte har några bestående band med Mattliden, är stor jämfört med den i Mattlidens högstadieskola.
– Många tänker på skolvägen. Lagstad ligger på tågbanan, medan det är krångligt att ta sig från norra Esbo till Mattliden, säger hon.
Ryktet avgör
Rektor Niklas Wahlström tror Grankullagymnasiets framgång beror på en högklassig undervisning och bra lärare, men kanske främst av allt på en god stämning i skolan.
Grankulla har tidigare haft lite av en snobbstämpel, berättar Ahlstedt.
– Men de elever jag träffade på deras infokväll verkade inte alls snobbiga, säger hon.
– Vi har haft en medveten diskussion om skolans profil och jobbat hårt för att ändra den. Sådant tar många år, men nu har vi lyckats med det. Det här är ett ställe där man får vara sig själv, säger Wahlström.
Wahlström tror att skolans rykte spelar den största rollen när elever väljer gymnasium.
– Jag tror sådant som föräldrar ofta lyfter upp, såsom teknik eller brett kursutbud, inte är lika viktigt för eleverna, säger han.
För Ingrid Iivarinen, som valt att stanna i Mattliden, är avståndet och det sociala de viktigaste faktorerna.
– Mattliden har ett ganska bra rykte och det är en mångsidig skola med olika slags människor, säger hon.
Också kursutbudet påverkar. I Mattliden har Iivarinen många språk att välja mellan, vilket är ett plus.
Varierande status
Vid sidan av Grankulla är det tre gymnasier som lyckats attrahera fler sökande än i fjol: Helsinge gymnasium, Kyrkslätts gymnasium och Mattlidens IB-linje.
– Antalet sökande har fördelat sig jämnare i år. Indelningen mellan gymnasier i huvudstadsregionen och gymnasier utanför verkar ha avtagit, säger Niklas Wahlström.
Rektorn i Helsinge gymnasium, Johanna Blomstedt, tror att en del av Helsinges popularitet har att göra med marknadsföring och lyckade infokvällar, men mycket beror på vilken stämningen är i årskurs nio.
– I år var det populärt att söka till oss, men vissa år kan det vara trendigt att söka till Brändö till exempel.
Alla de rektorer HBL talat med är ense om att det finns en naturlig fluktuation mellan skolornas anseende. Niklas Wahlström påpekar ändå att det är viktigt för skolor att utvecklas hela tiden.
– Om man en gång lyckats jobba upp ett visst rykte får man inte bara luta sig tillbaka. Man kan inte ta elevströmningarna för givna, säger han.
Djungeltrumman är den viktigaste påverkningskanalen, menar Wahlström, men i år har Grankulla också satsat på traditionella kanaler. På infokvällen i januari tog sittplatserna slut.
– Alla verkade jättetrevliga, skillnaden mellan lärare och elever verkade inte vara så stor, säger Victoria Ahlstedt.
Enligt Mattlidens rektor Gun-Maj Roiha är det beklagligt att det akademiska ofta är mindre viktigt för eleverna än sådant som rykte eller vilka utlandsresor skolan erbjuder.
– Resultaten borde väga tyngre. Om till exempel en skola med lågt medeltal klarar av att göra studenter av alla elever, då är det ju en bra skola, säger Roiha.
Under de senaste fem åren har medeltalsgränsen för att få en studieplats i Grankulla varierat mellan 7,33 och 7,75. I år vågar Niklas Wahlström tippa att medeltalsgränsen börjar på en åtta.
Reformerna påverkar
Det låga intresset för gymnasierna i Helsingfors beror åtminstone delvis på de förändringar som är på gång i stadens skolor. På hösten renoveras både Gymnasiet Svenska Normallyceum, Norsen, och Brändö Gymnasium. Därtill slås Tölö specialiseringsgymnasium och Norsen samman hösten 2015.
Det här tror Norsens rektor Mikael Nyholm är den största orsaken till att antalet sökande varit blygsamt de senaste åren.
– På grund av sammanslagningen har vi inte heller gjort någon storsatsning på marknadsföring i år, säger Nyholm.
Också gymnasiet Lärkan har haft färre sökande i år jämfört med fjolåret. Men enligt rektor Magnus Westerlund är det fråga om en naturlig vågrörelse. Även den höga medeltalsgränsen (i fjol 8,85) påverkar.
– En del elever söker inte till oss över huvud taget eftersom de tänker att de inte har någon chans, säger han.
Mattlideneleverna Ingrid Iivarinen och Victoria Ahlstedt har båda satt Lärkan som andra alternativ. Men båda tycker det bara är positivt att gå i en skola med elever med olika prestationsnivåer.
– I Lärkan verkar alla så smarta, säger Ahlstedt.