Degeröbor på barrikaderna när naturområde sprängs
Stora skogsområden på Degerö mejas just nu ner för att ge plats för nya vägar och citybostäder nära havet. Chockade ortsbor överväger att grunda en ny Koijärvi-rörelse för att stoppa skogsavverkningen vid Borgströmsberget.
En duvhök störtar efter en hetsigt skränande kråka vid Borgströmsbergets sluttning på Degerö. I morgonljuset är fåglarna lätta att följa också på långt avstånd, eftersom en del av skogen huggits ner. Bergets knotiga talldungar ger vika för en ny väg som stadens byggbolag Staras maskiner drar upp genom skogsområdet mot Kronbergsstranden, där en stadsdel för 11 000 helsingforsare ska ta form.
Degerö är just nu ett av de områden där Helsingfors växtvärk känns allra mest. Det skogklädda Borgströmsberget är en av de planerade byggplatserna. Föreningen Laajasalo-Degerö Seura har motsatt sig utbyggnadsplanerna vid berget ända från början. Medlemmarna är skakade av skogs- och grävmaskinernas framfart.
– Jag leker med tanken på att vi ska grunda en ny Koijärvi-rörelse och kedja fast oss vid träden, säger föreningens vice ordförande Markku Tilli.
Föreningen har ingenting emot de nya bostäderna vid stranden, utan protesterar uttryckligen mot planerna för att bygga ut Borgströmsbergets friluftsområde. En del av skogen kring berget är fredad. Men resten ska bli bostadsområde för ungefär 1 000 invånare, i anslutning till byggena närmare stranden.
– När skogen avverkats kommer grävmaskinerna in, och så måste delar av berget sprängas, säger skogsansvarige Vesa Koskikallio vid stadens byggnadskontor.
Vägbygget hör ihop med breddandet av den närliggande Hundholmsvägen, där det bland annat ska skapas utrymme för en spårvagnslinje. Det hänger i sin tur ihop med visionen om att bygga en bro från Kronbergsstranden till fastlandet.
– Den nuvarande infrastrukturen räcker helt enkelt inte till för de framtida invånarnas behov, säger projektchef Eila Suojala vid byggnadskontoret.
Degeröföreningen anser att en värdefull naturhelhet går förlorad när Borgströmsberget byggs ut. År 2004 klassade Finlands miljöcentral berget som ett "värdefullt bergsområde av riksintresse".
– Vid Borgströmsberget finns ett av stadens sista sammanhängande skogsområden. Det är inte värt att förstöra det för bara några bostäders skull, för det löser ändå inte stadens bostadsbrist eller problemen med den höga prisnivån. Hellre skulle man kunna bygga ännu tätare i Degerös gamla oljehamn, säger Markku Tilli.
Ugglor i urskogen
Tilli lyfter särskilt fram skogsområdets rika fågelliv. Duvhöken som jagade kråkan har ett bo på berget, och en annan ortsbo berättar att han observerat berguv, pärluggla och lappuggla i området. Där huserar också en betydande fladdermuspopulation.
Föreningen anser dessutom att beslutsprocessen för Borgströmsbergets detaljplan inte gått rätt till och att miljökonsekvensbedömningarna som gjorts varit otillräckliga. Tilli hänvisar till ett tidigare principbeslut om att bevara områdets naturvärden.
– Planen har drivits genom på ett ljusskyggt sätt. Man bjuder in skogs- och byggentreprenörer till anbudsförfarande, och så rullar det bara vidare av egen kraft oberoende av protester, anser Tilli.
Föreningen överklagade detaljplanen till Högsta förvaltningsdomstolen, men fick kalla handen. Domstolen betraktar ärendet som slutbehandlat.
Föreningens medlem Riitta Brelih, som protesterat mot byggplanerna på berget i över 13 års tid, är uppgiven.
– Jag tror inte längre på staden. Det är bara pengar som styr. Jag är en av flera Degeröbor som dagligen besökt skogen med min hund, men nu kan jag inte ens gå nära området längre. Det är för sorgligt att se, säger Brelih.
Stort stöd i fullmäktige
I stadsfullmäktige har detaljplanen för Borgströmsberget ändå haft ett tillräckligt starkt stöd hela vägen. Fullmäktigeledamoten Jarmo Nieminen (Saml) sitter i nämnden för allmänna arbeten, bor själv på Degerö och är aktiv ornitolog. Han framhåller att demokratin haft sin gång, även om han själv också hyser en klockarkärlek för Borgströmsberget.
– Vägen och bostäderna finns inritade i detaljplanen som stöds av fullmäktige, och då räcker det tyvärr inte med en duvhök för att stoppa den. Jag förstår att Degeröborna blir irriterade, men å andra sidan kommer de som flyttar in att bli förtjusta i sin nya stadsdel. Samma sak gäller för de nya bostäderna i Havsrastböle: de som flyttar in där kommer i sin tur att börja försvara sin nya hemtrakt mot fler förändringar, säger Nieminen.
Vesa Koskikallio vid byggnadskontoret säger att staden trots allt försökt bevara så mycket av fågelskogen som möjligt.
– Vägen har dragits längs med den yttre kanten, men tyvärr måste man avverka ganska friskt för att få plats för den nödvändiga infrastrukturen, säger Koskikallio.
Själva byggandet på Kronbergsstranden ska inledas nästa år.