Enbart klottret kostar staden 1,5 miljoner
Klotter på husväggar och i kollektivtrafiken kostar helsingforsarna 1,5 miljoner euro om året. Lägg till all annan skadegörelse så stiger summan. Men ingen har full koll på omfånget av vandalismen.
Tre 17-åringar går bärsärkagång i en fotbollshall i Kvarnbäcken i Helsingfors. Tiotals meterlånga snitt med kniv gör att den uppblåsbara hallen sjunker ihop. Ingen kommer till skada men ofoget kostar ägaren bakom Myllyhalli omkring 10 000 euro. Dels ska "tältet" i plast repareras, dels ska hallen blåsas upp igen och dels går tiotals större och mindre pojkar miste om sina regelbundna fotbollsträningar. Ofta tar också belysningen skada, och lamporna är dyra att ersätta.
– Samma pojkar åstadkom samma kväll också annan skadegörelse i Kvarnbäcken, säger Arto Hämäläinen som fungerar som disponent för Myllyhalli.
Han tillägger att en uppblåsbar fotbollshall sällan rasar ihop snabbt, så risken för att någon inte skulle hinna ut är liten.
– Risken är störst om det ligger ett tungt lager snö på. Under en snörik vinter har det hänt att vi har stängt en hall medan man har röjt bort snön från taket. När pojkarna gjorde skada på Myllyhalli tog det fyra timmar innan konstruktionen låg platt på marken.
Vandalismen är på inget sätt unik för Helsingfors. Enbart klotter på husväggar, i spårvagnar, metron och bussar kostar Helsingfors årligen hundratusentals euro.
– Tyvärr sammanställer ingen statistik på allt klotter och all skadegörelse i Helsingfors. Enbart att rengöra klotter kostar 1,5 miljon euro varav 1 miljon går från byggnadskontorets konto. VR har sina egna kostnader för klotter och skador på tåg, säger biträdande stadsdirektör Pekka Sauri.
Vandalismen minskar inte
Kriminalöverkommissarie Juha Laaksonen på Helsingforspolisens enhet för dagliga brott ser ingen ljusning i sikte.
– Ingenting tyder på att olika former av skadegörelse minskar. Tvärtom, i fjol tog polisen emot 8 700 anmälningar och det är 1 200 fall fler än året innan. Under det senaste decenniet har skadegörelser som anmälts till polisen varierat mellan 8 000 och 10 000 fall, säger Laaksonen och poängterar att man, enligt en undersökning bland offer, vet att bara vart tredje fall kommer till polisens kännedom. Det skulle betyda att vandalismen nuddar vid 30 000 olika former av skadegörelse om året.
Mest drabbas centrum och innerstan, och oftast väggar, fönster och dörrar på fastigheter samt fasta konstruktioner som broar, tunnlar, transformatorer och stationer. På det kommer allt klotter i kollektivtrafiken. Typiskt är också att puckla på bilar genom slag och sparkar eller genom att stena sönder sidospeglar, fönsterrutor eller kaross.
Straffskalan för vandalism och skadegörelse går från böter till fängelse, beroende bland annat på hur allvarligt brottet är och på vandalernas eventuella kriminella bakgrund.
– Oftast ges böter. De brottsmisstänkta upplever att det hårdaste straffet är skadeståndet som kan variera från några hundralappar till flera tusen euro. Skadeståndssumman för klotter kan stiga till tiotusentals euro, säger Laaksonen och tillägger att dumheter som begåtts i unga år inverkar på framtiden eftersom en anteckning i straffregistret kan försvåra möjligheterna att få studieplats och jobb.
– Ofta blir betalningen av skadestånd dessutom ett projekt som pågår i flera år.